Klinisk Biokemi i Norden Nr 1, vol. 21, 2009 - page 57

57
| 1 | 2009
Klinisk Biokemi i Norden
medfört en minskad köttkonsumtion i Sverige. Vi vet
ju att om man äter stora mängder kött så påverkar det
bland annat plasmakreatinin men även de F-Hb tester
som bygger på pseudokreatinin aktivitet. Innebär det
att vi, om minskningen av köttkonsumtion blir bestå-
ende, bör ta fram nya referensintervall för plasma-
kreatinin? Skall vi ha separata referensintervall för
veganer?
Vi äter också mer färdiglagad mat och numera lagar
många äldreboende i Sverige inte själva sin mat utan
får den levererad från ett centralkök som kan ligga
många tiotals mil bort. Många vitaminer är instabila.
Eftersom de som bor på äldreboendena i regel bara
äter där skulle långa livsmedelstransporter kunna
leda till försämrad vitamintillförsel. Vitamintillförsel
för att förebygga en potentiell brist skulle också
kunna påverka många av våra laboratorieanalyser. De
finns säkert en hel massa exempel utöver de som jag
tar upp, men jag tror att de här exemplen räcker för
att visa att referensintervall kan förändras över tiden.
När vi går till en livsmedelsbutik så är vi vana vid
att det finns ett ”bäst före datum” på alla förpackning-
ar. Jag har däremot aldrig hört någon som diskuterat
om ett ”bäst före datum” på våra referensintervall.
Med tanke på att både våra metoder och befolkning-
en förändras över tid så kanske det vore rimligt att se
över våra referensintervall med jämna mellanrum.
Hur ofta man skall se över referensintervallen är svårt
att säga, men de förändringar som vi pratar om sker
ju inte över natt utan mer successivt. Jag skulle därför
vilja förslå att man satte ett ”bäst före datum” på våra
referensintervall som är minst 10 år framåt i tiden
(om det inte skett stora metodförändringar). Sedan
kommer frågan om hur gammalt data för ett referen-
sintervall maximalt får vara. För mig känns det inte
rätt att ha referensintervall som är baserat på indivi-
der flera generationer tillbaka. Jag är därför tveksam
till referensintervall som är mer än ca 30 år. När bäst
före datum passerats kan man sedan göra som vissa
butiker gjort det vill säga märka om produkten med
nytt ”bäst före datum”. Den här typen av bäst före
datum kan givetvis diskuteras och som redaktör i
KBN så skulle jag tycka att det vore intressant med en
diskussion kring ålder på referensintervall.
Foto: Henrik Alfthan (Korsnäs, Sibbo)
1...,47,48,49,50,51,52,53,54,55,56 58,59,60
Powered by FlippingBook