![]()
28
| 3 | 2004
Klinisk Biokemi i Norden
De flesta laboratorier har gränser för analysresultat
som innebär att om resultatet ligger utanför dessa
gränser så skall man ringa eller på annat sätt kon-
takta avdelningen/mottagningen. Antalet och vilka
analyser som omfattas av dessa gränser och vilka
nivåer som man använder sig av varierar mellan
olika laboratorier. Ofta innebär det en hel del arbete
att ringa provresultat då det kan vara svårt att få
tag på rätt person som kan ta hand om resultatet.
Det är inte ovanligt att personalen har gått hem för
dagen vilket innebär nya ställningstagande till om
man skall kontakta någon annan enhet eller om
resultatet kan vänta till nästa dag. Akuta telefon-
kontakter innebär också merarbete för avdelningen
då man kanske måste avbryta pågående verksamhet
för att gå och svara i telefonen för att få informa-
tion om ett avvikande analysresultat. Glädjen över
telefonsamtalet hos mottagaren varierar beroende
på hur upptagen personen är och hur pass oväntat
analysresultatet är. Till exempel blir inte hemato-
logkliniken särskilt överraskad om man ringer och
informerar om att patienten har låga trombocyter
eftersom en mycket stor del av deras patienter har
just trombocytopeni och man förväntar sig att de
skall sjunka då man påbörjar cytostatikabehand-
lingen.
Vad är egentligen syftet med en akut telefonkon-
takt?
Enligt mitt sätt att se det kan skälet för en tele-
fonkontakt vara antingen att se till att ett analys-
resultat blir tillgängligt betydligt snabbare än via
normal svarsrapportering eller för att uppmärk-
samma beställaren på ett avvikande resultat som
kan innebära fara för patienten. Det finns ju också
risker associerade med att ringa telefonsvar. Det är
mycket lättare att missförstå ett analysresultat som
läses upp i telefonen än om man får det på papper.
Det gör att man bör undvika att ha en hög andel
telefonsvar.
När vi hade papperssvar som skickades i rörpost
fanns det anledning att ringa svar för att få fram
informationen snabbare. Idag så skickas svaren
över elektroniskt till alla beställare och alla avdel-
ningar med akutkaraktär får svaren med ca 2
minuters fördröjning från att de har blivit godkända
på laboratoriet. Det är betydligt snabbare än den
genomsnittliga tid som åtgår för att någon personal
skall avbryta sitt analysarbete, gå till en telefon och
kontakta beställaren (om vi når beställaren). Det gör
att jag anser att den första orsaken till akut telefon-
kontakt inte längre gäller sedan vi fick elektroniska
svar. Den andra orsaken till telefonkontakt är för att
uppmärksamma beställaren på ett avvikande resul-
tat (underförstått, man litar inte på att avdelningen
har tittat på laboratorieresultaten). Har patienten
kraftiga kliniska symtom så bör avdelningen vara
vaksamma på provresultaten vilket bör minska
risken för att man missar viktiga provresultat. Det
gör att jag anser att akuta telefonsamtal för att upp-
märksamma avdelningen på avvikande resultat bör
vara förbehållet analyser där det patologiska värdet
ger små kliniska symtom men kan få allvarliga
konsekvenser.
Övergången till snabbare svarsrapportering med-
förde att vi gick igenom våra larmgränser för
några år sedan. Ett exempel på analys som vi ej
har med på larmlistan men som flera andra labo-
ratorier har på sina larmlistor är trombocyter, ofta
med en gräns kring 30. Gränsen för trombocyt-
transfusion varierar mellan olika sjukhus men är
Debat
Ansvarlig: Tor-Arne Hagve (tor-arne.hagve@rikshospitalet.no)
Vilka analyser kräver en akut telefonkontakt med beställare?
Anders Larsson, Klinisk Kemi och Farmakologi, Akademiska Sjukhuset, Uppsala.
E-post: anders.larsson@akademiska.se
