tillkommet efter provrörsbefruktning. Metoden är
föremål för enmycket omfattande nationell kvali–
tetssäkringochmanharmed tillfredsställelsekun–
nat konstatera att missbildningsfrekvensen hos
barn som fötts efter provrörsbefruktning ej över–
stiger den förväntade missbildningsfrekvensen i
populationen (ca 2%).De initiala problemenmed
flerbörd har på senare tid delvis kunnat bemästras
genom att man återför högst två ägg per behand–
lingsomgångoch att överblivna äggkan frysas och
upptinas för senarebehandlingsförsök. Resultaten
medprovrörsbefruktninghardramatiskt förbättrats
under de senaste åren. Man räknar nu med en gra–
viditetsfrekvensperåterfört embryopå35-40%och
en kumulativ s k "take-home-baby rate" på 60% i
IVF-program där paren erbjuds tre behandlings–
försök.Ytterligare behandlingar kan leda till ännu
bättrekumulativa resultat. IVF-teknikenhar sedan
flera år så gott som helt övertagit tubarkirurgins
roll i fall av mekanisk infertilitet hos kvinnan och
metoden är utan jämförelsedenmest resultat- och
kostnadseffektivabehandlingsmetoden för ofrivil–
lig barnlöshet. Under de senaste åren har indika–
tionsställningarnautvidgats ochmankan idag säga
att provrörsbefruktning är den bästa metoden att
behandla alla typer av infertilitet där kvinnan har
en fungerande uterus och gameter är tillgängliga
inom det behandlade paret eller genom donation.
Svensk lag tillåter för närvarande integametdona–
tion i anslutning till IVFmen det finns långt fram–
skridna diskussioner och förslag om en framtida
lagändring i detta avseende.
I början av 1990-talet utvecklades IVF-meto–
denhän emot diversemikromanipulationstekniker
som innebar att man i fall av för få eller dåligt rör–
liga spermier kunde injicera spermien direkt i äg–
get, alternativt att med mikroingrepp på det be–
fruktade ägget ökaderas utvecklingsförmåga.Den
viktigaste och numera helt dominerande av de
förstnämnda metoderna är intracytoplasmatisk
spermieinjektion (ICSI). Denna teknik utveckla–
des genom ett pionjärarbete av en forskargrupp i
Bryssel, och det första barnet efter ICSI-behand–
ling föddes i Bryssel 1992. Sedan dess har meto–
den spritts över världen och nå.dde Sahlgrenska
sjukhusets kvinnoklinik ochFertilitetscentrum på
Carlanderska sjukhemmet iGöteborg 1993.Verk–
samheten i Göteborg har vuxit från 113 behand–
lingscykler under 1993 till573 behandlingscykler
Klinisk Kemi
i
Norden 3, 1997
1996.Antaletgraviditeter var 31 under år 1993och
190 år 1996. Graviditetsfrekvensen har under de
drygt fyra år som tekniken tillämpats i Göteborg
legat högt, 27-38% graviditeter per återfört em–
bryo. Denna graviditetsfrekvens är helt jämförbar
med den vid konventionell IVF. Det finns sålunda
ca 5 000 födda barn efter ICSI-behandling i värl–
den och flera iGöteborg.Noggrannagenomgång–
ar av missbildningsfrekvensen visar betryggande
siffror, nämligen ingenökadmissbildningsfrekvens
utöver den i populationen förväntade! Med ICSI–
metoden finns sålunda möjligheter att behandla
infertilamän som tidigare intehadenågra somhelst
graviditetschanser.
Män somviddenkliniska infertilitetsutredning–
en befinns sakna spermier i ejakulatet (azoosper–
mi) kan ha detta tillstånd av flera orsaker.Anting–
enkandet föreligga enhormonell dysfunktionmed
otillräcklig stimulering av testikelns spermiogenes
eller också kan det föreligga en störd spermiepro–
duktion i testikeln, trots normal hormonproduk–
tion från hypofysen. En tredje orsak till azoosper–
mi är olika typer avobstruktioner i testikelns gång–
system, exempelvis epididymisgången eller duc–
tus deferens. Parallelltmed ICSI-teknikenharman
utvecklat tekniker för att utvinna spermier vid så–
väl obstruktiv som icke obstruktiv azoospermi.
MESA (microsurgical epididymal sperm aspira–
tion) innebär en operativ friläggning av epididy–
mis-gången, PESA (percutaneous epididymal
sperm aspiration) innebär enpercutanpunktion av
epididymisgången, TESA (testicular sperm aspi-·
ration) innebär en aspiration av spermier från tu–
buli seminiferi i testis och slutligen TESE (testi–
cular sperm extraction) innebär utvinning av sper–
mier från testisbiopsier. Resultatenmeddessame–
toder plus ICSI har visat sig utomordentligt goda.
Försök till infertilitetsbehandling av det aktu–
ella fallet
Utredning och behandling.
Paret sökte år 1993
gynekolog för två och ett halvt års infertilitet. Vid
anamnestagande fann man att sexuallivet var utan
anmärkning och hustrun, född 1960, var O-gravi–
da och tidigare gynekologiskt frisk. Basaltempe–
raturmätning på kvinnan antydde ovulation. Hon
hade normal FSH-koncentration.Laboratoriernäs–
sig utredning bekräftade tidigare fynd av azoo–
spermi i två prover.
85
