enmermonumental funktion i vår stad än en aktiv
roll vid infertilitetsbehandling.
Gonadatrop kontroll av spermatogenesen.
Ca
40% av infertilitet orsakas av manlig faktor. Un–
der de allra senaste åren har behandlingsmöjlig–
heterna vid manlig infertilitet förbättrats drama–
tiskt. Samtidigt har vi på senare år börjat att rede–
tiniera de "lägre gränserna" för normala sperma–
prover. Sålunda'harmångamän som tidigare kate–
goriserats som subfertila nu börjat betraktas som
normala och de som tidigare betraktats som infer–
tila är fullt behandlingsbara.
I testikeln finns två komponenter, tubuti semi–
niferi som är säte för spermatogenesen, och Ley–
dig-cellema, som ärkällan till testosteronbildning–
en. Dessa båda komponenter kräver för optimal
funktion stimuleringmed FSH och LH. LH:s pri–
mära effekt är att stimulera syntes och sekretion
av testosteron i Leydig-cellema (ca 5-10 mg per
dag). Denna effekt förstärks av FSH som ökar an–
taletLH-receptorer iLeydig-cellema. Ökande tes–
tosteronkoncentrati?ner hämmar hypofysens LH–
sekretion. Leydig-cellema innehållerockså recep–
torer för prolaktin. Prolaktin i normala nivåer sti–
mulerar testosteronsekretionen medan en hyper–
sekretion av prolaktin leder till minskad testoste–
roninsöndring.
Ä
venomman pågrundval avdessa
data antar en synergismmellan LH och testoste–
ron i testikeln, harman långtifrån fullständigt kun–
nat kartlägga prolaktinets roll för normal testikel–
funktion.
FSH och testosteron stimulerar gemensamt
spermatogenesen genom sina effekter på tubuli
seminiferi. Dessa medieras genom aktivering av
Sertoli-cellema. Sertali-cellerna kontrolleras så–
lunda av såväl FSH som testosteron. FSH binder
sig till Sertali-cellerna och stimulerar till produk–
tion av ett flertal proteiner varav detmest betydel–
sefulla är "androgen binding protein", ABP.
Spermatogenesen kräver höga lokala koncentra–
tioner av testosteron ochdihydrotestosteron, ca50
gånger högre än koncentrationerna i perifert blod.
Såhögakoncentrationer i testikelnkan aldrig upp–
nås genom exogen administration av andragener
utan är följden av närvaron av bindningsproteinet
AB
P.
I motsats till testosteronets effekter på LH–
insöndringen, undertrycker steroidhormoner i fy–
siologiska nivåer ej FSH-sekretionen hos män.
84
Orkidektomi följs emellertid av en förhöjning av
FSH-koncentrationema. Detta fenomen lågbakom
upptäckten av inhibin. Inhibin syntetiseras av
Sertoli-cellemagenomFSH-stimulering. Inhibinet
i sin tur inhiberar specifikt hypofysens FSH-in–
söndring. Inhibinets fysiologiska insöndring i
testikeln är dockmera komplicerad än så. Inhibin
insöndras sålunda också från Leydig-celler och
sekretionenmoduleras av såväl LH som hCG och
testosteron. Denna komplexa autokrina och
parakrina reglering av lokala peptider och
tillväxtfaktorer föreligger i testikeln helt i analogi
medden komplexa interaktionen i ovariets follikel–
apparat.
Den biokemiskamiljön i tubuli seminiferi kon–
trolleras av Sertoli-cellema. Så kallade "tight
junctions" mellan Sertoli-celler avgränsar effek–
tivt tubuli från cirkulationen i form avden skblod/
testis-barriären. Tubuli seminiferi är väsentligen
avaskuläraoch reglerande substanser når tubuli via
diffusion. Blod/testis-barriären skyddar gametema
från antigener, antikroppar ochomgivningstoxiner.
Leydig-cellema befinner sig i bindväv runt tubuli
seminiferi.
Spermiegenesen från omogna spermatogonier
till mogna spermier är en lagbunden komplicerad
process som tar 74 dygn. Spermatogoniema ge–
nomgår mitetisk delning och bildar de primära
spermatocytema som i sin tur genommeios bildar
de haploida
(23
kromosomer) sekundära
spermatocytema. De sekundära spermatocytema
genomgår enmognadsprocess till spermatidstadiet
och därefter blir de till spermier. I kvinnliga
somatiska celler inaktiveras en avX-kromosome–
rna. I oocyten är emellertid båda X-kromosome–
rna genetiskt aktiva. Hos mannen föreligger den
motsatta situationen där den endaX-kromosomen
i de somatiska cellerna är genetiskt aktiv men in–
aktiv i spermatogenesen. Normal spermatogenes
styrs av gener från Y-kromosomen men många
nödvändiga regulatoriska proteiner styrs från
autosomala kromosomer.
Utveckling av assisteradbefruktning i behand–
ling av manlig infertilitet.
Sedan det första prov–
rörsbarnet ivärlden föddes iEngland 1978har flera
hundra tusen barn fötts efter tillämpning av tekni–
ken. Första barnet i Skandinavien föddes på Sahl–
grenska sjukhuset 1982 och vi räknar för närva–
randemed att l% av alla barn som föds hos oss är
KliniskKemi
i
Norden 3, 1997
