arna bör vara av hög kompetens, vanligen över–
kemist med doktorsexamen och sjukhuskemist–
kompetens, eller ifall detta icke helt är för han–
den, biträdd av klinisk kemist med docentkom–
petens och avlagt specialistexamen. Fulla
skolningsrättigheter beviljas universitetssjuk–
huslaboratorier, medan andra stora sjukhusla–
boratorier och stora privata laboratorier kan er–
hålla partiella skolningsrättigheter.
1.1.3. Deltagande i kurser. Som komplement till
skolningen å skolningslaboratorium bör kemis–
ten delta i kurser av relevans för den framtida
verksamheten. Kursarrangörerna anhåller av
Kompetensnämnden att dess kurs måtte kunna
räknas till godo för ett visst antal timmar. För
erhållande av sjukhuskemistkompetens bör
minst 45 kurstimmar ha fullgjorts.
1.1.4. Den administrativa utbildningen. Minst
tjugo timmar systematisk skolning i hälsovår–
dens administration bör ha avlagts, antingen i
form av kurser eller som deltagande i laborato–
riets administrativa möten och planering.
1.1.5. sjukhuskemisten bör känna till farorna
med "öppna" strålningskällor, samt känna till
förordningar om dessa och arbetsskyddsbe–
stämmelser. Detta ådagaläggs för Strålnings–
skyddscentralen i en skild tentamen. Detta hål–
ler dock på att ändras, då motsvarande kunskap
ingår i grundexamen.
1.1.6. Tentamen kan avläggas efter minst två års
specialskolning. Kompetensnämnden utser årli–
gen två tentatorer, som i samråd ställer skriftliga
frågor och var för sig bedömer svaren. Förhör
föranstaltas två gånger årligen, ofta i samband
med nationella förhör för medicinska
specialiteter.
A) Handböcker i klinisk kemi:
Henry/Todd-Sanford-Davidsohn: Clinical
Diagnosis and Management by Laboratory
Methods, I and Il, W.
B.
Saunders Company,
Philadelphia, London, Toronto, den sista
upplagan (17th edition 1984)
Tietz: Fundamentals of Clinical Chemistry,
W.B. Saunders Company, Philadelphia,
London, Toronto, 3rd edition.
Klinisk kemi
i
Norden 4, 1991
Som bredvidläsning: Curtius
&
Roth: Clini–
cal Biochemistry, Principles and Methods, I
and II, Walter De Gruyter, Berlin, New York,
den sista upplagan (1987).
Som bredvidläsning: Laurell, Lund
&
Noss–
lin: Klinisk Kemi i praktisk medicin, Stu–
dentlitteratur, Lund, )1986) fjärde upplagan.
B) Kliniskt-kemiska teman, som har behandlats
i följande tidskrifter under tre sista kalenderår:
Adv. Clin. Chem.
Clin. Chem.
Clin. Chim. Acta
Duodecim
J. Clin. Chem. Clin. Biochem.
(Z.
Klin.
Chem.)
Scand. J. Clin. Lab. Invest.
C)
Närliggande områden genom monografier
på något av följande områden:
Enzymologi
Endokrinologi
Immunologi
Läkemedelsanalyser inom klinisk kemi
Användning av statistik inom klinisk kemi
1.1.7. Diverse bestämmelser.
skolningstiden förkortas ej av sjuk- eller
rna–
derskapsledighet som varat en månad per år el–
ler mindre. Som skolningstid kan av den ansva–
riga utbildaren accepteras högst en månads
tjänstledighet per år för kurser eller motsvaran–
de tjänstgöring utomlands.
DIPLOM över avlagd examen enligt punkter–
na ovan ges av Kompetensnämnden. Medici–
nalstyrelsen håller register över personer, som
avlagt examen.
FRAMTIDSUTSIKTER
sjukhuskemisterna har gjort en pionjärinsats i
att utveckla och höja kvaliteten på sjukhuslabo–
ratoriernas verksamhet i Finland. Hittills har
187 kemister eller biokemister haft kompetens–
diplomen över sjukhuskemin. En stor del av för–
tjänsten härför kan tillskrivas ansträngningar–
na att utveckla undervisningen både för grund-
19
