4 |
Klinisk Biokemi i Norden · 2 2017
Ledare
Ingunn Þorsteinsdóttir
Detta nummer av KBN innehåller en beskrivning av
ett svenskt laboratorium för klinisk kemi på 50-talet,
inklusive ritningar. De dramatiska förändringar som
har skett på klinisk kemiska laboratorier de sista
50-60 åren är slående!
I slutet av augusti 2016 deltog jag i en liten kon-
gress i Washington, som handlade om planering av
medicinska laboratorier. Ett flertal företag i USA
specialiserar sig på planering av laboratorier. På
mötet fick vi frågan, hur många lab ser ut i dag, som
de gjorde för tio år sedan? Svaret är sannolikt att det
finns nästan inga kliniska kemiska laboratorier som
inte har ändras påtagligt de sista tio till femton åren.
På många ställen i Norden byggs det nya sjukhus
och nya laboratorier. På Island har vi planerat för
ett nytt sjukhus inklusive ett nytt labb-hus i åratal.
Den kliniska verksamheten på universitetssjukhuset
i Reykjavik är utspridd i staden, vilket gör att vi i dag
har dygnet runt labb på två olika ställen. Innan den
ekonomiska krisen på Island 2008 var vi i full fart att
planera det nya sjukhuset. Krisen satte helt stopp för
detta stora framsteg i isländsk sjukvård. Island har
vid det här laget hämtat sig efter den ekonomiska
krisen, med byggkranar spridda över huvudstaden
och sex gånger fler turister året 2016 jämfört med
2010. Planering av ett nytt lab hus som skall hysa
alla laboratoriespecialiteter har återupptagits. Grup-
per från laboratorierna har varit på studiebesök på
flera nya laboratorier i Norden och i Skottland, bl.a.
i Trondheim, Helsingfors och Glasgow.
Utvecklingen inom laboratoriemedicin har varit
snabb de sista årtiondena med internationell stan-
dardisering av många mätmetoder, bättre analytisk
kvalitet av äldre mätmetoder, flera nya biomarkörer,
t.ex. troponin och cystatin C - ny teknik har blivet del
av vardagsarbete på laboratorierna, t.ex. immunoas-
sayer, kapillärelektrofores och masspektrometri, samt
automation med pre- och postanalytiska automater
kopplade till mätsystemen (1). Vi har också sett ökat
samarbete mellan laboratoriespecialiteter och mer
högaktiva och större mätsystem med ännu bredare
sortiment. I planering av nya laboratorieutrymmen
är det avgörande att försöka se hur framtiden blir
inom laboratorievärlden. Vad kommer att hända
på kliniska laboratorier det närmaste tio till femton
åren? Vilka områden inom laboratoriemedicin kom-
mer att växa snabbast och mest? Ett område som
helt säkert blir bara större och större på de kliniska
laboratorierna är molekylär medicin. De flesta medi-
cinska laboratorierna utnyttjar molekylär medicin i
allt större utstreckning, förutom klinisk genetik, bl.a.
klinisk kemi, hematologi, bakteriologi och patologi.
När gemensam teknologi blir viktig på flera laborato-
rier, är trenden att försöka konstruera gemensamma
utrymmen, t.ex. för molekylär medicin där kan
samnyttjas av flera specialiteter och forskargrupper.
För 25- 30 år sedan diskuterade man inte mycket
om logistik, provflöden och ”lean”. Nu tänker man
mycket i dessa banor och planerar nya laboratorier
med hänsyn till flöden av prover och förbruksvaror,
samt försöker minnska de sträckor som personalen
behöver gå på arbetet. Spagetti - grafer av olika typer
av processer ritas för planering av arbetet och utrym-
men på de nya labben. Svarstider står – om möjligt
– ännu mer i fokus som kvalitetsmått för laborato-
rierna. Våra provsvar är en viktig del av beslut om
diagnos och behandling av patienter och av största
vikt att vi får ut svaren snabbt. Svarstiderna är också
ett utmärkt mått på hur väl de olika processerna på
laboratorierna fungerar.
Hur lätt hade det varit för personalen på kliniskt-
kemiska laboratorier i 50-talets Sverige att föreställa
sig hur klinisk kemiska laboratorier ser ut i dag, 60 år
senare? Vi kan i dag med den erfarenheten i åtanke
förutsätta att förändringstakten kommer att accele-
rera även i åren som kommer. Laboratoriemedicin är
avgörande för en välfungerande hälso- och sjukvård
och måste vara bland de ledande i de förändringar
som behövs för att möta en ännu bättre framtid.
Referencer:
1. Delanghe JR. The achievements of clinical
chemistry testing: 1967-2017. Clin Biochem
2017; 50: 165-7.
