![]()
38
| 4 | 2008
Klinisk Biokemi i Norden
Ett par dagar på en segelskuta eller på norsk fjällgård
kan vara avgörande i valet mellan Klinisk Kemi och
Internmedicin. Låt oss fortsätta skapa tillfällen för
yngre kollegor att hitta sin yrkesroll och identitet
inom Klinisk Kemi.
För tredje gången har T/S Helene av Ystad fört sam-
man ett gäng yngre kliniska kemister från Norden.
Solsken, regn, frisk bris, stiltje och diskussioner om
den kliniska kemins framtid har skapat viktiga nät-
verk och stärkt vår identitet som kliniska kemister
i Norden.
Årets tema för kursen på Helene var ”Future and
Visions within Clinical Biochemistry”.
Palle Wang delade med sig av sina tankar om
hur viktig den kliniska kemin är för sjukvården
och hur vi skall förmedla detta till oss själva och
sjukvården.
Per Simonsson inspirerade deltagarna till att öka
sitt medvetande om kommunikation och gav tips
och trix för god kommunikation.
Ingunn Thorteinsdottir berättade om framtidens
samarbete över gränserna i laboratoriemedicin uti-
från utredningen ”Report of the Review of NHS,
Pathology Services in England (chaired by Lord
Carter of Coles)”.
Elvar Theodorsson presenterade olika lösningar
för utbildning och organisation av kliniskt kemiska
laboratorier i europeiska länder.
I mindre grupper diskuterades praktiskt samarbete
på olika nivåer samt att deltagarna fick dela med
sig av vad som är bra och dåligt på deras respektive
hemlaboratorier. Allt för att kunna öppna några
Mer segling och skidåkning för Klinisk Kemi!
Mattias Aldrimer, Klinisk Kemi och Transfusionsmedicin i Dalarna, Falun
mattias.aldrimer@ltdalarna.se
Bess Frøyshov, Avd f.klinisk kjemi, Sykehuset Buskerud HF, Drammen
bess.margrethe.froyshov@sb-hf.no
dörrar till en bättre framtid inom klinisk kemi för
deltagarna.
Ett litet urval av tankarna från diskussionsgrupperna
presenteras för deras allmängiltiga värde:
– Mötesstrukturen och mötesdiciplinen inom våra
organisationer är av största vikt för hur vi skall trivas.
Om vi har lagom många möten och effektiva möten
kan det hjälpa oss att behålla yngre kollegor inom
specialiteten.
– Forskning och kontakt och möten med de kli-
niska kollegorna behövs för att göra vardagen mer
meningsfull och inspirerande.
– Om man får diskutera laboratoriets organisation och
arbetsuppgifter är det lättare att se möjliga lösningar
för amarbete och arbetsfördelning mellan de olika
laboratoriediciplinerna. På flera områden är det
oklara gränser mellan vem som skall göra vad inom
laboratoriemedicin, samtidigt som vi har ökande
krav från dem som bestämmer att vi måste komma
överens och samarbeta.
– Ekonomiska förhållanden på det lokala sjukhuset gör
att underläkartjänster inte tillsätts trots att det både
finns läkare att anställa och kapacitet och kompetens
att utbilda specialister.
– För att skapa nätverk och plattformar för nödvändigt
samarbete med kliniska läkare och andra labora-
torieläkare behövs informella mötesplatser (t ex en
segelskuta eller en norsk fjällgård).
– Vi fick också en historia från en förstaårs underläkare
som berättade att han först på skrivarkursen på fjäll-
gården Finse, fick en känsla av att han hörde hemma
i klinisk kemi – för att han fick några kollegor han
kunde spegla sig i. Utan kursen hade han mycket väl
kunnat byta specialitet (till t ex internmedicin).
