Klinisk Biokemi i Norden · 4 2018
| 23
dödsfall. Det är nu mer än 10 år sedan Roche-Affy-
metrix Cytokrom P450 test blev CE-märkt och FDA-
godkänt men antalet farmakogenetiska analyser är
fortfarande lågt. Är vi för dåliga på att marknadsföra
den här typen av tester? Även om vi bara minskade
antalet läkemedelsbiverkningar med 10% så skulle det
vara mer än den totala reagenskostnaden för alla kli-
niskt kemiska laboratorier. Hade det varit 3000 döda
om året i trafiken så hade man tillsatt en krisgrupp
med uppgift att sänka antalet dödsfall radikalt. Detta
talar väl för att vi kommer se en ökad användning
av farmakogenetiska analyser i framtiden även om
introduktionsfasen varit/är lång. Utvecklingen inom
helgenomsekvensering går också snabbt och det blir
billigare och billigare att sekvensera hela genomet
på en gång. Där är nog inte själva analyserandet det
stora problemet utan snarast hur vi skall förmedla
analysresultaten på ett lättbegripligt sätt. Det går
ju att skicka ut resultatet som en stor fil med hela
sekvensen och medföljande information om effekter
av alla mutationer. Problemet är att det kommer att
uppta ett par fulla bokhyllor med information som
då svarsmottagaren eller patienten skall försöka sätta
sig in i. Efter att fått ett sådant svar en gång så kom-
mer sannolikt den beställaren inte göra om det. Vi
behöver istället hitta ett sätt att få ner informationen
av ett helt genom till en mening och gärna med eller
utan stjärna för att markera om det är avvikande eller
normalt. Det kommer nog vara den stora utmaningen
för molekylärbiologin inom kliniska applikationer.
Proteomics/Masspektrometri
Detta är ytterligare ett område där vi räknar med
en snabb utveckling. En begränsning är fortfarande
att svarstiderna blir relativt långa och kostnaden
högre än för tex antikroppsbaserade metoder. De
applikationer som vi sett hittills är främst inriktade
på lågmolekylära ämnen som tex läkemedel, droger,
steroider m.m. snarare än proteiner. I många fall
konkurrerar masspektrometri med immunologiska
metoder och om analyskvaliteten är likvärd så vinner
ofta de immunologiska testerna genom lägre pris och
snabbare svar (ommetoden finns tillgänglig på något
stort analysinstrument). Det gör att masspektrome-
trin i dag är lite nischad men med förändrad instru-
mentering så kan nog masspektrometrin ta över mer
av de immunologiska testerna. Ett sådant område är
missbruksanalyser. I dag ser vi snabba förändringar
av de droger som används och det kommer hela tiden
nya ”designerdroger” som vi saknar immunologiska
tester för. Att utveckla ett CE-märkt immunologiskt
test för dessa nya droger tar alldeles för lång tid och
innan det kommit ut på marknaden har drogen redan
ersatts med en annan. Det gör att det är tveksamt om
någon firma som vill utveckla immunologiska tes-
ter för dessa nya droger. Med masspektrometri kan
man snabbare identifiera nya substanser. Det gör att
min bedömning är att om användningen av desig-
nerdroger fortsätter så kommer masspektrometri ta
över missbruksanalyserna. Andra områden är små
molekyler där det är svårt att få fram bra antikrop-
par. Sådana exempel är läkemedel där vi nog också
kan förvänta oss att huvuddelen av nya läkemedels-
analyser kommer vara baserade på masspektrometri.
Ytterligare ett område där masspektrometri troligen
kommer ta över är för analys av M-komponenter/
lätta kedjor. Immunologisk identifiering av mono-
klonala lätta eller tunga kedjor är svårt då vi har ett
oändligt antal olika monoklonala lätta kedjor och en
antikropp som är riktad mot ett fåtal kloner. Det gör
att om den antikropp som vi analyserar är mycket lik
den antikropp som vi hade som immunogen så får
vi ett mycket starkt svar men är det stora skillnader
mellan immunogen och antigen så får vi liten eller
ingen signal. Det är ett problem som vi sannolikt inte
kan lösa med immunologiska tester. Däremot borde
masspektrometri kunna identifiera dessa monoklo-
nala antikroppar på ett mer reproducerbart sätt. Det
här är bara några exempel så vi kan nog räkna med
en mycket snabb ökning av användningen av mas�-
spektrometri inom vår laboratorieverksamhet.
Evidence-based medicine
Vi kommer att få ökade krav på att kunna visa att de
metoder som vi sätter upp har en klinisk nytta som
överstiger kostnaderna. Med tanke på budgetbegräns-
ningarna i sjukvården så kan vi räkna med att dessa
krav kommer att öka i framtiden. I England finns tex
The national institute for health anc care excellence
(NICE) som studerar den hälsoekonomiska nyttan
av behandlingar eller användningen av olika labo-
ratorieanalyser. Detta bör egentligen ingå när sjuk-
vården tar fram olika vårdprogram, men i dag görs
dessa bedömningar med relativt dåliga underlag. Ett
problem är att man ofta fokuserar på användningen
av tex CRP vid en enda sjukdom och bedömer nyttan
av analyten för den applikationen. Verkligheten är ju
att våra analyter används för en mängd olika ändamål
