22 |
Klinisk Biokemi i Norden · 4 2018
ten. Typexempel kan vara om man sitter själv på ett
litet laboratorium och vill ha tolkningshjälp/stöd i
sin bedömning. Några laboratorier i Sverige skickar
proteinelektroforeser mellan sig för att utnyttja de
personer som är duktiga på just bedömningsdelen.
Min förväntning är att vi kommer se en ökad
användning av telemedicin för fortbildning för oss. Vi
kan ha möten och föreläsningar via nätet som bidrar
till en kompetenshöjning. Det verkar sannolikt att vi
kommer se mer av telemedicin från diagnostikatill-
verkarna. Det kan vara direkt instrumentsupport,
uppdateringar eller utbildning kring nya analyter.
Mikroteknologi
Vi är i dag redan nere på enstaka mikroliter när vi
analyserar de vanligaste kemianalyserna. Trots dessa
volymer har metoderna en god precision med CV på
runt 1% eller lite mer. Det är tveksamt om vi har så
stora behov av att minska provvolymerna ytterligare
med tanke på att de provrör som vi använder i regel
innehåller ett antal mL. Det som nog är mest intres-
sant är om vi skulle kunna minska dödvolymerna
i instrumenten framförallt då vi analyserar barn-
prover. Min gissning är att vi kommer att ha kvar
instrument som liknar de nuvarande i åtminstone
1-2 instrumentgenerationer. Det är möjligt att vi på
sikt kommer gå över till mikrofluidik med betydligt
mindre provmängder än de som vi använder idag. Det
kommer dock kräva en hel del utveckling för att vi
skall behålla nuvarande låga variationskoefficienter
när vi minskar provvolymerna vilket i sin tur innebär
att det kommer ta tid innan dessa instrument kom-
mer in i större omfattning.
Nanoteknologi
Man pratar väldigt mycket om nanoteknologi och
tekniken kommer säkert påverka analysverksamheten
även om vi inte sett det så tydligt ännu. I många
fall kommer nog introduktionen av nanoteknologi
ske med befintlig utrustning. Några exempel
är partikelförstärkta immunoassays på våra
kemianalysatorer och minskade partiklar i sandwich
immunoassayerna för att öka den antigenbindande
ytan, förkorta diffusionsavstånden och snabba på
reaktionerna. En sådan utveckling kommer säkert
ske men vi kommer bara märka utvecklingen
genom att analyserna blir snabbare eller kanske
får en högre känslighet. Man kan också tänka
sig att instrumenttillverkarna kommer använda
nanoteknologi för att minska ospecifik bindning i
kyvetter, slangar m.m.
Genomics
Vi har i snart 50 år förutspått en snabb utveckling av
de genetiska analyserna. Man visar också att mole-
kylärbiologiska analyser (tillsammans med patient-
nära analyser) ökar snabbare än övriga områden
inom laboratoriediagnostiken. Det är i sig sant, men
i absoluta antal analyser är det fortfarande en gan-
ska blygsam omfattning. Främst har de genetiska
analyserna introducerats inom virologin och inom
vävnadstypning. Däremot är omfattningen relativt
blygsam (i förhållande till vad vi tidigare förutspått)
inom klinisk kemi.
Det finns flera företag som arbetar med utveck-
ling av patientnära infektionsdiagnostik baserat
på molekylärbiologiska tekniker, men de är ännu i
utvecklingsstadiet.
Ett område inom vår sektor av molekylärbiologin
som borde ta fart är farmakogenetiska analyser. I
dag ordineras läkemedel väldigt standardiserat och
patienter som har en låg metaboliseringsförmåga av
läkemedlet riskerar att drabbas av läkemedelsbiverk-
ningar. Med tanke på att de årliga kostnaderna för
läkemedelsbiverkningar ligger i storleksordningen 30
miljarder kronor i Sverige och leder till 3000 dödsfall
så låter det högst rimligt att farmakogenetiska ana-
lyser skulle kunna minska kostnaderna och antalet
Foto: Henrik Alfthan.
