Klinisk Biokemi i Norden · 4 2018
| 21
för att kontrollera trycket i öga hos patienter med
starr. Man pratar också om tatueringar som skulle
kunna användas för monitorering av glukos.
Vi kan nog förvänta oss en utveckling av nya prov-
material. Vi har börjat använda salivprover i en ökad
omfattning och vi använder även utandningsluft och
faeces för enstaka analyser. Det förefaller troligt att
dessa provmaterial kommer att utvecklas betydligt
mer. Personligen tror jag också att det finns mycket
mer att hämta i urinprover i framtiden. Med nya
tekniker borde vi kunna detektera ett stort antal låg-
molekylära ämnen i urin som skulle kunna använda
för diagnostik och monitorering av olika sjukdomar.
Ett område som säkert kommer växa är det som
kallas liquid biopsies. Traditionellt tar man biopsier
från en tumör för att identifiera den. Problemet är
att det är svårt att först hitta tumören och sedan att
pricka rätt med tex en finnålsbiopsi. Typexemplet är
prostatacancer där man numera gör drygt 20 olika
stick i prostatan för att försöka träffa tumören. Trots
detta hittar man ca 50% av tumörerna. Det här är
en teknik som är dyr, obehaglig för patienten och
eftersom man sticker från tjocktarmen finns det en
risk för allvarliga infektioner i samband med under-
sökningen. Det vore mycket enklare om man istället
skulle kunna identifiera tumören via ett blodprov.
Vi har haft förhoppningar om att kunna identifiera
cancerceller i blodet sedan början av 60-talet, men det
har tyvärr varit svårare än vad man från början trott.
De är inte lätt att hitta en enstaka tumörcell bland en
miljard blodkroppar! Nu har fokus istället skiftat till
att försöka mäta exosomer som är betydligt mindre
än hela celler. Det gör att de finns kvar i plasma efter
att vi centrifugerat ner blodkropparna. Genom att
varje tumörcell gör ett stort antal exosomer och man
blir av med blodkropparna bör det vara mycket lättare
att hitta exosomerna i plasma/serum.
Patientnära analysverksamhet
Att förutspå att den patientnära analysverksamheten
kommer att öka i framtiden är ett ganska säkert kort.
Samtidigt är det nog rimligt att anta att ökningen
kommer att ha en relativt liten påverkan på central-
laboratoriets analysvolymer om det inte sker en dra-
matisk teknikutveckling.
Det är många firmor som jobbar med en utveck-
ling kring användning av mobiltelefoner för att läsa
av testchip. Mobiltelefonen har en stor datakapacitet
och med dagens inbyggda kameror kan man ta bilder
av analysresultatet som sedan kan analyseras med
telefonens datakapacitet. Vi höll på med ett mobilte-
lefonbaserat forskningsprojekt i början av 2000-talet
och i samband med det kontaktade vi telefonbolaget
Ericsson för att höra om den tidens telefoner skulle
klara av den typen av analyser. På den tiden svarade
de att det inte skulle vara några problem så länge som
inte den analysansvariga samtidigt spelade online
spel samtidigt som de analyserade. I dagens läge har
väl kapaciteten ökat så pass mycket att det nog går att
spela online spel samtidigt. I annat fall får vi kanske
lägga till i metodbeskrivningen att man ej får spela
spel på telefonen samtidigt somman utför analyserna.
Telemedicin
Telemedicin är ett brett begrepp som även infattar
dagens rapportering av analysresultat. Samtidigt
kan vi se en betydande potential här. CellaVision har
utvecklat en modell där man kan skicka över blod-
bilder från ett laboratorium till ett annat. Det gör att
man snabbt kan få en andra bedömning av resulta-
Var är vår laboratorieverksamhet på väg?
Foto: Anders Hager.
