46 |
Klinisk Biokemi i Norden · 2 2017
föras med det vanligt förekommande odds ratio (OR)
(8, 9). I studien representerar MOR medianvärdet av
OR mellan en hälsocentral där sannolikheten till följ-
samhet är den högsta och en annan hälsocentral där
sannolikheten att provtagande personal följer rikt-
linjer är den lägsta. Alltså visar MOR-värdet i vilken
grad sannolikheten att provtagaren följer riktlinjer
bestäms av tillhörigheten till en viss hälsocentral.
Data till studie IV samlades in via fem fokusgrupp-
intervjuer av 26 studenter i termin 6 och analyserades
med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
Resultat
Studie I
Den tomma modellen som enbart tar hänsyn till
arbetsplatstillhörighet visar att denna signifikant för-
klarade mellan 36% och 41% av den totala variationen
mellan arbetsplatser gällande självskattad följsamhet
till riktlinjer med avseende på
1)
alltid be patienten
att uppge namn och personnummer
(item 1),
2) aldrig
låta bli att fråga om ID med anledning ’patienten är
känd’
(item 2)
,
samt
3) alltid kontrollera samstäm-
mighet mellan remiss, etikett och patient-ID
(item
4). I full modell, som även tar hänsyn till faktorer
av individuell och arbetsplatskaraktär, sjunker för-
klaringsgraden något men förblir signifikant, vilket
också är fallet i den justerade modellen där enbart
signifikanta faktorer (individuella och arbetsplats)
inkluderats (tabell 1).
Figur 1 avser att illustrera två frågor/items med
olika sannolikhet att följa riktlinjer och därmed olika
MOR-värden; en med låg variation (item 3) mellan
olika hälsocentraler vilket ger ett lågt MOR-värde
och en annan med hög variation (item 4) mellan
hälsocentraler (högt MOR). Item 3, som represente-
rar ett item med låg variation i sannolikhet och lågt
MOR-värde, visar en samlad bild mellan 0.4 och 0.6.
Item 4 visar på större spridning av sannolikhet till
följsamhet, mellan 0.1 och 0.8.
Studie II
Majoriteten av studenterna (83%) skattade följsam-
het till riktlinjer gällande korrekt patientidentifika-
tion. Övervägande andel skattade även följsamhet
till korrekt remisshantering (74%), medan andelen
som skattade korrekt hantering av etikettering av
provrör uppgick till 2%. Ett samband förelåg mellan
studenter utan tidigare vårdutbildning och det kor-
rekta i att inte etikettera provröret utanför rummet
där patienten befinner sig, jämfört med studenter som
hade tidigare vårdutbildning. I den multilogistiska
regressionsanalysen visade sig distansstudenter i ter-
min 5 vara mer benägna att följa riktlinjer gällande att
kontrollera samstämmighet mellan patient-ID och ID
på remiss och etikett, jämfört med campusstudenter
i termin 5 och 6.
Studie III
När det gäller korrekt patientidentifiering skattade
majoriteten av studenterna (82%) följsamhet till
riktlinjer. Det förelåg signifikanta samband mellan
följsamhet till riktlinjer och termin, synen bland
avdelningspersonal på venöst blodprov under VFU,
självskattad forskningsanvändning under VFU, till-
tro till akademisk förmåga, samt uppfattat socialt
klimat vid den kliniska enheten.
Gällande momentet att
alltid kontrollera att
patient-ID och ID på remiss och etikett överensstäm-
mer
skattade majoriteten (80%) följsamhet till rikt-
linjer. Det förelåg signifikanta samband mellan följ-
Tabell 2. Subteman, teman och huvudteman formulerade utifrån innehållsanalys
Subteman
Teman
Huvudtema
Att känna sig obekväm med att kommentera praktiska moment
Att vara i
beroendeställning
Att försöka smälta in
och samtidigt följa
riktlinjer
Att följa en förebild
Att anpassa sig för att bli omtyckt
Att försöka passa in
Att anpassa sig efter olika sätt och kulturer
Att uppleva att riktlinjer inte stämmer överens med rådande
uppfattningen
Att ifrågasätta
innehåll i riktlinjer
Att känna sig osäker på användbarheten hos riktlinjer
