![]()
4
| 3 | 2008
Klinisk Biokemi i Norden
Hösten är på annalkande. De flesta har återvänt utvi-
lade, pigga och fulla av iver från semestern. Efter en
längre tid ute till havs, uppe i bergen eller djupt i sko-
gen, efter fest eller lugn, är nu batterierna laddade.
För en liten grupp nordbor kulminerades det som-
marroliga dock redan den 14-18 juni i Helsingfors.
Känslan av att ha blivit behandlad smått orättvist var
överhängande - tre års slit och så skördar man frukter-
na under fyra intensiva dagar! Alla som har varit med
om att organisera kongresser av större mått vet exakt
hur mycket arbete de kräver och hur många tänkbara
och otänkbara aspekt som finns framför en. Speciellt
de otänkbara kräver oanade resurser.
Startskottet small den 15.4.2005 kl. 15.20 då orga-
nisationskommittén satte sig ner för sitt första möte.
Några månader innan hade givetvis dessa sex personer
redan blivit tillfrågade om de ville ställa upp. Frågorna
haglade: hur ser organisationen ut, vem sköter kas-
saflödet, vem står för garantierna, vilken kongress-
byrå, vem sköter om marknadsföringen, vem säljer
produkterna, till vilket pris, möteslokalen .….? I snabb
takt, med några månaders mellanrum, följde tre-fyra
möten med den påföljd att en viss struktur redan
började skönjas följande höst. Organisationsgruppen
och den vetenskapliga dito började arbeta på vart sitt
håll med egna uppgifter, tillsammans ca ett dussintal
medlemmar.
Avtalet med kongressbyrån var inledningsvis bara
4 sidor långt men det motsvarande med Mässcentret
Bakom kulisserna
Henrik Alfthan
var redan till en början tjockt som en Pro Gradu.
Evenemanget var detaljerat och noga prissatt, allt från
borddukar till flaggor, eluttag till vaktmästare och
anslagstavlor till lunchpaket.
Och ändå blev många saker in i det sista oklara.
Kongresslunchen var ett praktexempel. Får vi 600
eller 900 besökare? Äter alla? Hur inverkar företagens
lunch-symposier på våra ”egna” kunders kostvanor?
Skall vi beställa 500 eller 1000 portioner? Tanken att
betala flera tiotusentals euro för lunchpaket, vilka
förblir oätna och sedan transporteras direkt till kom-
posten, kändes motbjudande.
En helt egen historia utspelade sig mellan utstäl-
larna och organisatörerna - marknadsföring, ”produkt-
utveckling”, förslag, motförslag, improvisering, krav,
kompromisser, frustration, eufori …..
En subjektiv känsla av dessa fyra dagar i juni är dock
att detta treåriga projekt fick ett värdigt slut. Känslan
stärktes ytterligare av att kolleger från när och fjärran
kommenterade händelsen i positiva ordalag. Självklart
fanns det en hel del saker som kunde ha gjorts bättre,
och så skall det ju också vara, men i det stora hela för-
löpte evenemanget utan större bekymmer.
Att stå värd för ett Olympiskt spel, att ro iland en
nordisk kongress eller att sälja hot-dog under en fot-
bollsturnering är i princip mycket liknande händelser -
utåt ser allt enkelt och smidigt ut men innehåller en hel
del planering bakom kulisserna. Det enda som skiljer
dem är proportionerna!
Foto: Henrik Alfthan
