![]()
10
| 3 | 2006
Klinisk Biokemi i Norden
11
| 3 | 2006
Klinisk Biokemi i Norden
(Fortsætter side 12)
ikke er stor nok til å gi normal hemoglobinsyn-
tese og total jernmangel der kroppens jernlagre er
tomme.
”Thomas plotet” ble presentert: Diagnostisk plot
som deler anemiske pasienter inn i fire grupper.
Hemoglobininnhold i retikulocytter (CHr/Ret-He)
definerer tilgjengelighet av jern i beinmargen
for erytrocytt produksjon (Y-aksen), mens løse-
lig transferrin reseptor/log ferritin indeks (ferritin
indeks)definerer størrelse på jernlagre (X-aksen).
Referansegrenser for Ret-He og ferritin index gir
inndelingen i fire kvadranter. Plotet er utviklet
spesielt med tanke på bedre å kunne differensiere
mellom tilstander av jernmangel ved anemi ved
kronisk sykdom og Thomas anbefaler plotet brukt
til å skille mellom hvilke pasienter som kun trenger
jerntilskudd, hvem som kan forsøke behandling
med r-HuEPO og hvem som trenger tilførsel av både
jern og r-HuEPO.
Thomas C, Thomas L. Anemia of chronic disease:
pathophysiology and laboratory diagnosis.
Lab Hematol. 2005;11(1):14-23. Review.
Kristin Lilleholt
Coagulation factor XII and
thrombosis
Thomas Renné (Würzburg, Germany)
Thomas Renné fra Würzburg Universitet innledet
fredag morgen et symposium om koagulasjon,
hemostase og vaskulær biologi med et interessant
innlegg om koagulasjonsfaktor XII (FXII) og trom-
bose. Koagulasjonen initieres normalt av Tissue
factor og FVIIa i det ytre koagulasjonssystem. FXII-
aktivering ved kontakt med negativt ladede over-
flater
in vitro
starter det indre koagulasjonssystem,
men FXII-mangel hos mennesker er ikke knyttet til
noen økt blødningsfare.
Renné rapporterte fra eksperimenter med FXII
knock-out mus. Som hos mennesker var det ingen
økt blødningstendens hos musene. Imidlertid var
musene beskyttet mot skadeindusert trombedan-
nelse i arterier. Dannelse og stabilitet av plate-
rike tromber var sterkt redusert. Dette ble didaktisk
visualisert ved
in vivo
mikroskopi med fluorescens-
merkede plater. Renné viste også at mus uten FXII
var delvis beskyttet mot iskemisk hjerneskade etter
forbigående okklusjon av arteria cerebri media,
betinget i redusert fibrindannelse i det avstengte
karet. Likevel var musene ikke utsatt for økt infark-
tassosiert blødning. Funnene kunne reproduseres
ved farmakologisk FXII-hemming og reverseres ved
å gi musene humant FXII.
Rennés funn åpner kanskje muligheter for sikrere
tromboseprofylakse og utfordrer dagens forståelse
av koagulasjonssystemet.
Olav Klingenberg
Glomerular filtration rate:
Measurement and filtration quality
Anders Grubb, Malmø
I symposium 7,
Current trends in diagnosis of renal
diseases, gav Anders Grubb’s innlegg Glomerular
filtration rate: Measurement and filtration quality
en fin oversikt. GFR (volum filtrat per tidsenhet)
kan ikke måles, men plasma-clearance av iohexol,
inulin og lignende brukes som gullstandarder. Som
GFR-markør sa Grubb at flertallet av mer en 1000
sammenligninger konkluderte med at cystatin C er
bedre enn kreatinin. For vurdering av nyrefunksjon,
anbefalte han å bestemme GFR, urin-protein (bedre
for tubulær skade), plasma-erytropoietin (for renal
anemi) og glomerulær filtrasjonskvalitet. Kreatinin,
cystatin C,
β
2-mikroglobulin og
β
-trace har ulik
størrelse og ladning og vil filtreres ulikt gjennom
de ulike porestørrelsene og derved gi et bilde av
filtreringskvaliteten. Grubb konkluderte med at man
burde bruke mer enn en markør for GFR, at man
burde benytte algoritmer for estimering av GFR
(MDRD for kreatinin eller en tilsvarende for cystatin
C) og at glomerulær filtrasjonskvalitet bør benyttes
diagnostisk.
Helge Rootwelt
Lite minnesbilder
Ännu ett välordnat nordiskt möte i klinisk kemi
har arrangerats av våra danska kollegor. Det var
det trettionde i ordningen och som alltid var det
ett intressant och givande möte. Köpenhamn är ju
också en trevlig stad att besöka. Tivoli m.m. är ju
väl värda ett besök för dem som fick någon tid över
från alla föreläsningar.
Jag tycker att det fanns en väldig massa nya
intressanta föreläsningar. Ofta var det flera paral-
lella föreläsningar som man var tvingad att välja
mellan. Det började första dagen med apolipopro-
teiner och andra nya hjärtmarkörer. Det finns nu
ett stort antal studier som visar att apoB/apoA1 är
överlägset våra traditionella HDL- och LDL-koles-
terol som prognostiska markörer. Den största av
dessa studier är AMORIS som bygger på mer än
150000 svenskar och som helt klart visar på apoli-
poproteinernas överlägsenhet. Det är därför dags att
ersätta HDL- och LDL-kolesterol med apolipoprotein
mätningar. Jag förväntar mig att vi inom några år
kommer att ha ersatt HDL- och LDL-kolesterol med
apolipoproteiner. Ett problem är att vi saknar natio-
nella riktlinjer för apolipoproteiner på samma sätt
som för kolesterol. Trots att vi har en internationell
kalibrator för apolipoproteiner så är det en för hög
interlaboratorieskillnad. Det finns därför en del
arbete kvar att göra för att underlätta övergången.
Ett annat viktigt ämne är preanalys. Ulrik Gerdes
ledde en session om hur vi skall förbättra den pre-
analytiska fasen. Preanalytiska faktorer är sannolikt
den viktigaste orsaken till felaktiga analysresultat.
Variation på grund av preanalytiska faktorer är i
dag mycket större än variationen i själva analysen.
Det är därför viktigt att vi försöker utveckla och
förbättra den preanalytiska fasen.
Ett annat viktigt ämne som behandlades under
kongressen är diagnostik av njursjukdomar och
särskilt glomerulär filtration. Tyvärr är vi inte så
bra på att mäta flomerulär filtration som vi och
våra kliniska kollegor tror och skulle önska. Anders
Grubb inledde sessionen med en översiktsföreläs-
ning om olika sätt att mäta glomerulär filtration.
Sedan presenterade Erland Erlandsen data som
visade på bristerna med kreatinin som glomerulär
filtrationsmarkör framförallt hos patienter med ned-
satt muskelmassa och att diagnostiken kan förbätt-
ras genom att man ersätter kreatinin mätningarna
med cystatin C mätningar. Efter detta visade Jan
Tencer hur man kunde förbättra njurdiagnostiken
genom att kombinera mätningar av specifika urin-
proteiner med olika molekylvikter. Det visar klart
att det finns en hel del ytterligare att hämta vad
gäller njurdiagnostik genom att utveckla diagnosti-
ken av urinproteiner.
Det här var ett litet axplock av alla de intressanta
föreläsningar som presenterades på kongressen. Jag
kan bara beklaga de som inte hade möjlighet att
deltaga.
Anders Larsson
Masser af genetik!
Molekylærgenetik har af gode grunde fyldt meget
på alle videnskabelige kongresser i mange år, og
næsten en fjerdedel af alle præsentationerne på
denne kongres fokuserede også på en problemstil-
ling indenfor området. Der sker meget interessant,
og jeg hæftede mig især ved tre ting.
Teknikkerne til kortlægning af genomisk varia-
bilitet er ved at være højt udviklede og yderst
effektive. Når de anvendes i prospektive studier
med titusinder (eller flere) deltagere, så begynder
man for alvor at kunne kortlægge de naturlige
sammenspil mellem genomiske faktorer og eksterne
(miljømæssige) påvirkninger for opståen af forskel-
lige sygdomstilstande. Nemt er det dog ikke, uanset
mængden og kvaliteten af data. Tværtimod. Der
fås i sagens natur mange ’hits’ hvis man studerer
associationer mellem mange forskellige polymorfier
og mange forskellige fænotypiske træk hos mange
mennesker. Hvad betyder sådanne fund? Forskerne
render ofte ind i det problem, at det er svært at
kommunikere finurlighederne i fortolkningen af fx
en alderskorrigeret, betinget relativ risiko for udvik-
ling af en given sygdom hos personer med en given
genotype. Det medfører, at man i dagspressen ofte
ser resultater af genetiske epidemiologiske studier
reduceret til ”Genfejl medfører cancer/hjertesyg
dom/demens/knogleskørhed”.
Indenfor farmakogenetik har man i mange år haft
(Fortsat fra side 9)
