Klinisk Biokemi i Norden Nr 3, vol. 10, 1998 - page 13

Allmänna synpunkter på utredning av hjärt–
svikt
För diagnosen hjärtsvikt har symptomet dyspne
intebara lågdiagnostiskspecificitet,utanharockså
beskrivits ha en diagnostisk sensitivitet 60-70%.
Ortopne (andnöd i liggande ställning, svårighet att
andas annat än i upprätt ställning) förekommer
liksom paroxysmal nattlig dyspne än mer sällan
menharhögrediagnostisk specificitet. Till följd av
dedifferentialdiagnostiskasvårigheternaviddysp–
ne förekommer det således ofta att en patientmed
hjärtsvikt som orsak till dyspnen initialt får en
felaktig behandling, väl illustrerat av ovannämnda
fall och väl dokumenterat i litteraturen (6-8). Sär–
skilt gäller detta akutvårds- och öppenvårdsbesök
Diagnosenhjärtsvikt ställssom regel påbasenav
anamnes, kliniska fynd och ultraljudsundersök–
ning av hjärtat (ekokardiografi) (1-3, 9). Den sist–
nämndaundersökningenäremellertid förhållande–
vis tids- och personalkrävandeochdärfördyr. Den
bör således reserveras för patienterdärmisstanken
ärhög. Vägledandeundersökningar,därmanefter–
strävar hög diagnostisk sensitivitet, kan varamät–
ning av hjärtats hormoner, de natriuretiska pep–
tiderna.
Kliniskt-fysiologiskaundersökningarvidhjärt–
svikt
Non-invasivhjärtdiagnostik (Tabell l )bygger idag
huvudsakligenpåhjärtultraljud,ävenbenämnteko–
kardiografi, som uppfanns på 1950-talet av Edler
och Hertz i Lund (10--13). Då ultraljud sänds in i
kroppen och reflekteras kan avståndet till den re–
flekterande strukturen beräknas genom att man
kännerultraljudetshastighetivävnad.Dettagördet
möjligt att bygga upp bilder av hjärtat. Medicinskt
ultraljud kräver ofta enbart stillbilder. Vid ekokar–
diografi ger stillbilder en uppfattning om
morfolo–
gi,
såsom väggtjocklek i kammare, och storleken
på hjärtats hålrum. För att analysera hjärtatsjimk–
tian
harman även behov av rörliga bilder.Därmed
kan man undersöka om en patient har dåliga kon–
traktioner inom ett avsnitt av kammarmuskulatu–
ren, vilket kan tyda på genomgången hjärtinfarkt.
Man får även mått på den globala funktionen,
såsomejektionsfraktion (=kvoten slagvolym/dias–
tolisk volym), som innebär den portion blod som
pumpas ut med varje hjärtslag i relation till den
totalamängden blod i kammaren, då den är fylld i
Klinisk Kemi
i
Norden 3, 1998
slutet av diastole. Man kan även på olika sätt
undersökadendiastoliska funktionen,dvs. hjärtats
förmåga att ta emot det återvändande blodet.
Med dopplerteknik (efter Christian Doppler) är
det möjligt att mäta blodflödet i hjärtat. Tekniken
bygger på att ultraljud som träffarblod som rör sig
mot transducernökarsinfrekvens.Omvänt sjunker
frekvensen om ultraljudet reflekteras mot blod el–
ler strukturer som rör sig bort från transducern.
Med färgdoppler kan man snabbt få en överblick
över exempelvis läckage i hjärtats klaffar. Med
"pulsad doppler" kanman studera flödesprofilen i
vänster kammares utflödestrakt, varmed hjärtats
slagvolym kan uppskattas. Man kan också från
flödesprofilen imitra!- och lungvensflöde bedöma
hjärtatsdiastoliska funktion. Ettökat förmaksarbe–
te är ett första tecken på diastolisk dysfunktion
("relaxationsstörning"), ochvidsvåraregradsesen
snabb tidig fyllnadmotsvarandeen tredjeton (;'res–
triktivt fyllnadsmönster") och högt slutdiastoliskt
tryck.
Exempel påresultat
från
ekokardiografiskaunder–
s~kningar
av patienter med dyspne som följd av
hjärtsvikt är
hypertrajhjärtkammare
och
ditalerad
hjärtkammare. (14-16) Myakardiet i vänster kam–
mare är normalt ca l cm tjockt. Vid tryckbelasining
- ex. hypertoni, aortastenos - och hypertrof kardio–
myopati föreligger tjockaremyokard, oftamed sam–
maellermindrekammarvolym.Relaxationsstörning
ärdåvanlig.Viddilateradkardiomyopati ärkammar–
volymen ökad men väggtjockleken oftast normal.
Restriktivt fyllnadsmönster är då inte ovanligt.
Tabell
l.
Begrepp inom ekokardiografi och
bjärtfunktion
Tvådimensionellt ultraljud
Endimensionellt ultraljud
Dopplerteknik
Systolisk funktion
Diastolisk funktion
standardundersök–
ningen idag. Visar morfo–
logi, och inteminst regio–
nal och global systolisk
kammarfunktion.
M-mode, möjliggör mät–
ning av en dimension ge–
nom hjärtat, Bra tids–
upplösning.
Visar blodets hastighet
och riktning i hjärtat. Häri–
genom kan studeras klaff–
läckage och stenoser, lik–
som karnmarfunktion.
Kontraktionsfas, utpump–
ning av blod i kroppen.
Mätes t ex som ejektions–
fraktion, dvs. slagvolym/
diastolisk volym.
Inflödesfasen i hjärtat.
Kan bedömas bl.a. genom
Doppler i mitra!- och
lungvensflöde.
1...,3,4,5,6,7,8,9,10,11,12 14,15,16,17,18,19,20,21,22,23,...40
Powered by FlippingBook