NORDKEM Projekt om
kvalitetsspecifikationer
NORDKEM beviljade ett planeringsanslag
november 1988 och sedan ett andra anslag i
juni 1989.
ARBETSGRUPP
Per Hyltoft Petersen, Odense universitet,
Danmark
Aimo Ruokonen, Uleåborgs universitet, Fin–
land
Per Kristian Lund, Fiierst Laboratorium,
Oslo, Norge
Torsten Aronsson , Uppsala universitet, Sve–
rige
Torgny Groth, Uppsala universitet, Sverige
Carl-Henric de Verdier, Uppsala universitet,
Sverige
Arno Nyberg, NORDKEM
BAKGRUND
Projektet har i sin senaste utformning fått den
fullständiga titeln: "Det medicinska behovet
av kvalitetsspecifikationer inom laboratorie–
medicinen".
Projektet utgår från två tidigare NORD–
KEM-projekt , den ena om utväråering av ana–
lytiska kvalitetskrav och det andra om kvali–
tetskontroll. Båda projekten rapporterades i
form av böcker, det första 1980 med titeln:
Assessing Quality Requirements in Clinical
Chemistry och det andra 1984 med titeln: Qua–
lity Control in Clinical Chem_istry- Efforts to
Find an Efficient Strategy. Båda böckerna
publicerades både i form av NORDKBM–
publikationer och som supplement till Scand J
clin Lab Invest (SJCLI).
Det var angeläget att allt arbetet om kvali–
tetskontroll skulle leda fram till en användbar
Klinisk Kr>mi
i
Norden l , 1990
rekommendation och en sådan antogs i mars
1989 av Styrelsen för Nordisk Förening för
Klinisk Kemi. Denna nordiska rekommenda–
tion finns tryckt i denna tidskrifts första häfte
och kommer också ut i slutet av nästa nummer
av SJCLI. I Rekommendationen står bl. a. att
" Information from the laboratory should in–
clude quality specifications for the analyses
performed".
Ett av delmålen med det nu aktuella projek–
tet är att hjälpa de nordiska kliniskt kemiska
laboratorierna med att ta fram metoder för att
ställa upp sådana specifikationer. Ett annat
delmål är att undersöka hur känsliga "labora–
toriekvalitetsspecifikationerna)) är för ekono–
miska faktorer. Vid uppställande av kvali–
tetsspecifikationerna bör man utgå från de
medicinska målen (Fig. l). Specifikationerna
anges numeriskt på ett sätt som är analogt till
hur man uttrycker fel, nämligen som systema–
tisk avvikelse och slumpmässig spridning.
PROJEKTBEsKRIVNING
Vid beräkning av "medical needs" (medicins–
ka behov) kan man vid
statiska sjukdomstill–
stånd
utgå från kända uppgifter om sjuk–
domsprevalens, fördelningarna av olika mät–
bara storheter i aktuella populationer och
viktningar m. m. för att bestämma hur väl be–
slutsnivåerna måste vara fastlagda. I andra
fall kan det vara lämpligare att använda en
beskrivning av beslutsprocessen i annan form ,
t.
ex. flödesschema eller beslutsträd . Vid
dyna–
mi~ka
sjukdomstillstånd
(typ hjärtinfarkt ,
postoperativa tillstånd, svåra brännskador)
tillkommer en tidsaxel och den sjuka referens–
populationen är därigenom mindre väl karak–
teriserad. Man har då möjlighet att arbeta
med andra hjälpmedel som systemanalys.
17
