6 |
Klinisk Biokemi i Norden · 3 2018
Ordförandespalt
Yngve Thomas Bliksrud
Når dette skrives står nordisk kon-
gress i klinisk kjemi for døren i
Helsingfors. Programmet har blitt
meget interessant, og kongressens
fengende tittel er “Information
beyond numbers”. Solveig Linko
står i spissen for komiteene som
er ansvarlige for det hele. Hun og
hennes medarbeidere har gjort en glitrende jobb!
Programmet er variert og spennende, det inneholder
både fremtidsrettede forelesninger med utgangs-
punkt i ny teknologi som for eksempel MS-MS og
bioinformatikk og forelesninger med klassisk, klinisk
avgrensning som koagulasjonssystemet og kardio-
vaskulær sykdom. Alle gleder seg!
Imponerende nyheter blander seg med tematiske
gjengangere. Slik har vel de fleste kongresser i klinisk
kjemi vært, kun med litt varierende blandingsforhold
mellom nytt og gammelt. Og slik skal det også være.
I de senere årene har det nye dominert, og det gjør
det så visst også i Helsingfors. Fagmiljøet vårt er ikke
bare interessert i de nye teknologiske mulighetene,
men hvilken rolle laboratorielegen får som yrkes-
gruppe når teknologien for alvor tas i bruk. Hva skjer
med legerollen for eksempel dersom indikasjonen for
undersøkelsen bestemmes av pasienten selv eller kan-
skje vel så sannsynlig en trendy «app», og tolkningen
av alle prøvesvar kan overlates kunstig intelligens?
Vår store europeiske søsterorganisasjon (EFLM)
arrangerer sin andre strategikonferanse 18.-19. juni
2018 i Mannheim med den dramatiske tittelen: The
end of laboratory medicine as we know it? En sesjon
under Nordisk kongress i Helsingfors har tittel: «Do
we matter? Impact of laboratory medicine» NFKK
er også opptatt av dette, og vårt kurs for leger i spe-
sialisering (i regi av Nete Hornung og Linda Hilsted)
saker under årens lopp i glömska utan att ha överförts
till den följande generationen laboratoriespecialister
så det behövs ständigt både upprepning och påmin-
nelser. Saker som tidigare var självklarheter är inte
nödvändigtvis det mera.
Som exempel kan nämnas ett färskt fall, där en fer-
til kvinna med ett hCG-värde i serum fluktuerande
mellan 70-90 IU/L under ett dussin provtagningar
under ett halvt års tid. Indikationerna var graviditet
eller tumör, men orsaken till detta förhöjda värde
förblev oklart tills en äldre kliniker påminde sig om
att man kanske borde ifrågasätta analyssvaret. Då
det knappt g
å
r en vecka utan liknande förfrågningar
om utredningar här på laboratoriet så är vi väl utrus-
tade med både kunskap och tekniker för att tackla
dylika frågeställningar. Analys av ett prov med den
ursprungliga analysatorn (A) gav som sagt ca 80 IU/L
men däremot med analysator B <1 IU/L. Eliminering
av möjlig interferens förorsakad av heterofila anti-
kroppar (Scantibodies HBT-rör) och därefter analys
med analysator A <1 IU/L. Likaså hCG i urin <1 IU/L.
Ett klassiskt fall!
Nyare potentiella problem är interferens av mass-
vist intag av biotin (vackra naglar och skinande
hår!) på immunologiska metoder, som baserar sig på
streptavidin-biotin-tekniken. Bland andra så har FDA
uppmärksammat fenomenet i sitt informationsblad.
Några år sedan beskrevs flera tiotals patientfall,
hos vilka förhöjda urinkoncentrationer av fria beta-
kedjor av hCG (hCGbeta) påträffats utan att ha en
bakomliggande sjukdom. Personerna ifråga är helt
symptomfria och syndromet går under namnet
” familial hCG syndrome”
. Det kännetecknas av att
två eller flera individer i samma familj (syskon, barn,
föräldrar) uppvisar en liknande förhöjning av hCG-
beta. Man kan bara gissa sig till att dessa fall är diag-
nostiskt utmanande - graviditet, tumör eller doping?
Vi kommer sannolikt att få höra och läsa mera
om dessa och mycket annat intressant i Trondheim
år 2020!
