Klinisk Biokemi i Norden · 1 2016
| 47
Disputas:
“Evaluation of clinical leukocyte counts by flow
cytometry” av Erik Koldberg Amundsen, Oslo
Per Simonsson, Siemens Healthcare AB
Ibland kan avhandlingars titlar
- i all sin sträva saklighet - vara
missvisande. Eller i vart fall inte ge
hela sanningen, utan dölja dyna-
miten bakom kokett forskarlingo.
Så kände jag när jag läste och
opponerade på Eriks Koldberg
Amundsens avhandling ”Evalua-
tion of clinical leukocyte counts by flow cytometry”
från Institutionen för medisinsk biokjemi, Institutt
for klinisk medisin, Universitetet i Oslo (1). Det är
en avhandling som borde ha lockat med en betydligt
kaxigare titel. Varför inte ”Elefant i hematologins
glashus”? För det är dess resultat värda.
Morfologisk hematologi måste vara den mest
traditionstyngda delen av klinisk kemi, om den
överhuvudtaget skall inneslutas i denna disciplin.
Tillhörigheten är inte självklar, den kunde lika väl
tillhöra klinisk cytologi. Celler och molekyler är olika
världar, och cytologer och biokemister bor inte alltid
på samma planet, även om immunfenotypningen på
senare år fört dem samman.
Men hematologin är speciell. Traditionstyngd på
ett helt annat sätt än nykomlingar sommolekylärbio-
login. Historiskt tillhör cellräkning våra allra äldsta
analyser (2). Antonie Philips van Leeuwenhoek upp-
täckte blodcellerna på 1600-talet, utan att närmare
fundera på, eller förstå, vad de gjorde för nytta. Han
var ju trots allt bara en nyfiken tyghandlare från
kanalerna i Delft. Rudolf Virchow lanserade däremot
cellpatologin på 1800-talets mitt och satte cellerna in
i ett patobiologiskt sammanhang. Och Paul Ehrlich
klassificerade 1878 de de olika vita blodkropparna,
vid 24 års ålder. Det är bra jobbat för att var dok-
torand! Därefter gick han rask vidare och botade
syfilis och grundade immunologin. Men det är en
annan historia.
Sen har det rullat på
Koncentrerat tittande i våra mikroskop – populärbil-
den av vetgirig vetenskapare - har vi i över hundra år
räknat de cirkulerande cellerna. Med nya metoder,
förvisso, och, inte minst, nya fantastiska maskiner,
men med de klassiska fem typerna i fokus – neutrofila,
Erik Kolberg Amundsen försvarar sin avhandling, vid Oslo
universitet, 29 april 2015.
