26 |
Klinisk Biokemi i Norden · 1 2016
Muttra månde cyniker att bara tre
ting har skett i Örebro under dess
750 år som stad: mordet på Engel-
brekt, valet av Carl XIV Johan –
han med Karl Johans gate i Oslo
men bara ihågkommen som en
svamp i Sverige – och, på tal om
svampar, byggandet av Svampen,
vattentornet från 1958 med en då radikal nyskapande
design, somman numera ser överallt, då kopior åter-
finns världen runt.
Var vid gott mod ty i år slog sig Örebros univer-
sitet in på den åtråvärda Times Higher Educational
Supplement (THES) lista på topp-universitet runt
världen. Örebro ligger i gruppen 301-350 men THES
rangordnar bara 801 av världens ca 17000 universitet.
Dock hade Örebro redan 4 år tidigare, i januari 2011,
tagit ett stort steg fram som utbildningsstad: den nya
läkarutbildningen.
Det var första gången på 25 år som en ny läkarut-
bildning blev till i Sverige. Örebros Centrallasarett
hade redan 1964 fått titeln ”Regionssjukhus” i förvän-
tan på att få den utbildning, som då istället förlades
till Linköping. År 2000 blev det omdöpt till Univer-
sitetssjukhuset Örebro, klatschigt förkortat USÖ,
fast det inte är en ö i Förenta Staterna. Ändå skulle
det dröja några år innan Högskoleverket tillstyrkte
läkarutbildningen. På USÖ har ett antal välkända
namn inom medicinen verkat och forskningen fort-
sätter i stark anda. Läkarutbildningen har, givetvis,
fått mest uppmärksamhet men Örebro har även en
lång utbildningstradition av biomedicinska analyti-
ker sedan 40 år och sjuksköterskor i mer än 100 år!
Läkarutbildningen i Örebro är en helt ny peda-
gogisk konstruktion och bör ses som en struktur-
rationalisering i tidens anda. Ett centralt element
i denna modiga nya utbildning är basgruppen.
USÖ: Nordens nyaste läkarutbildning och
universitetssjukhus
Lars Breimer
Institutionen för Hälsovetenskap och medicin, Örebro Universitet
Laboratoriemedicinska Länskliniken, Örebros Universitetssjukhus
Undervisningen lutar sig starkt på problembaserat
lärande (PBL). Pedagogiken är också uppbyggd kring
kroppsfunktioner och system typ ”försvar” i stället
för traditionella discipliner och institutioner såsom
histologi och farmakologi, och korsar därmed de
gamla gränserna mellan klassiska läkarspecialiteter.
Basgruppen utgör studiernas kärna. Den består
av 7-8 studenter. Under terminernas gång får bas-
grupperna olika problem att utreda och lösa. Dessa
kan vara tämligen vagt formulerade och studenterna
får fritt utlopp för kreativt tänkande. För att hålla
övningarna på rätt köl och styra dem undan de värsta
skären, finns 2 basgruppshandledare – en klinisk res-
pektive en biomedicinsk forskare. Gruppen kommer
fram till det som behöver studeras i större djup och
uppgifterna fördelas mellan medlemmarna. Sedan
träffas gruppen igen efter några dagar och går igenom
sina fynd och slutsatser. Därefter får man nästa ämne.
Basgrupperna är inte statiska utan medlemmarna
byts ut inför varje termin för att skapa nya kon-
taktytor. Som lärare är det roligt och stimulerande
att vara basgruppsledare. Man måste hålla sig à jour
med flera områden men samtidigt undvika att ta för
mycket plats under mötena. För att bli ledare genom-
går man en rejäl träning och urval. PBL är i och för
sig inget nytt och har använts i Linköping, varifrån
flera av Örebros pedagoger härstammar. Man har
även hämtat inspiration och kompetens från Glasgow
och Maastricht.
Undervisningen kompletteras med katedrala före-
läsningar och smågruppsseminarier. I början var
grupperna mindre med 7 à 8 studenter men över tiden
har de landat på omkring 15 per grupp.
Läkarutbildningen har gett både sjukhuset och
staden ett rejält lyft.
Hur berör allt detta Klinisk kemi på USÖ förutom
basgrupper och föreläsning? Klinisk kemi har fått tre
