6 |
Klinisk Biokemi i Norden · 1 2013
SFKK (Svensk Förening för Klinisk Kemi) rekom-
mendationer för harmonisering av enheter vid hor-
monmätningar. De har gjort en sammanfattning om
vilka enheter som används för ett antal hormonana-
lyser på svenska sjukhus, samt på några stora sjukhus
i Danmark, Finland och Norge. I den andra artikeln
har Kristin Moberg Aakre och Jens Petter Berg skrivit
om bruk av HbA1c i diagnostik av diabetes i Norden
– forskjeller og likheter. De har gjort en sammanfatt-
ning av hur/om man använder HbA1c för diagnos
av diabetes mellitus, och vilka enheter för HbA1c
användes i Danmark, Finland, Norge och Sverige. De
har också gjort sammanfattning av vilka krav finns för
analysmetoder för att analysera HbA1c. I referenslistan
finns länkar till kliniska rekommendationer gällande i
de fyra länderna om bruk och analyskrav för HbA1c.
Denna artikel ger en lättläst översikt där man snabbt
kan orientera sig om de olika tillvägagångssätten dessa
fyra grannländer har valt.
Under det senaste året i KBN beskrev Steen Stender
och Eva Reinholdt varför Klinisk biokemisk afdelning
på Gentofte Hospital belönades med Den Gyldne
Skalpel, ett initiativpris från Dagens Medicin. Priset
fick avdelningen för snabba laboratoriesvar. I artikeln
beskriver de hur personalen på avdelningen har arbetat
de sista åren målmedvetet för att förkorta svartider. Det
beskrivs hur man har arbetat med logistiken på avdel-
ningen och förkortat tiden från provtagning tills provet
anländer till laboratoriet. De har främst arbetat med
att förkorta tiden från det provet anländer till labbet
och resultatet blir klart elektronisk för beställaren. Den
sistnämnda delen har laboratoriet självt kontroll över
och man kan utan ökade resurser förbättra den delen
av svartiden. Svartider presenteras i svarstidsgrafer
med kumulerade frekvensdiagram. Denna typ av dia-
gram ger mycket illustrativ jämförelse av svarstider
under olika tidsperioder. De handfasta och konkreta
förändringarna man gjorde på laboratoriet för att för-
korta svarstiderna beskrivs i detalj.
Peter Ridefelt, John Axelsson och Anders Larsson
skrev nyligen en kort artikel om hur NORIPs referens-
intervall för kalcium fungerar för deras patientresultat.
Det har som bekant förekommit en del diskussioner
om hur användbara NORIPs referensintervaller för
kalcium är. Författarna drar slutsatsen att referensin-
tervallet (2,15 – 2,50 mmol/L) förefaller fungera väl i
deras patientpopulation. Under det senaste året har
också funnits översiktsartiklar om bl.a. copeptin A,
lipoprotein (a), leptin, polycystiskt ovarialsyndrom,
androgenstatus, anti-müllerskt hormon samt update-
ring av analys av rusmidler i sputum.
Det axplock av artiklar som nämns ovan belyser det
dagliga arbetet på ett klin kem lab och ger nyttig infor-
mation. De belyser situationen och utvecklingslinjer
i de nordiska länderna och når genom KBN läsare i
alla de nordiska länderna, där KBN fortfarande är ett
viktig forum för informationsutbyte.
Behövs KBN i floran av tidskrifter i klinisk kemi? Jag
är övertygat om att så fortfarande är fallet. I tidskriften
publiseras både artiklar som förmedlar erfarenhet och
kunskap som kan användas i vardagen på labbet och
även artiklar som ger oss information om det nyaste
inom fältet.
Ny hemsida för KBN er nu igång (
,
där finns alla nummer av KBN de sista tio åren. På
hemsidan finns en sökfunktion, där sökning kan ske i
alla numren. Jag tycker dock det är att föredra att sitta
med tidskriften i handen och bläddra och läsa.
Foto: Henrik Alfthan.
