Klinisk Biokemi i Norden Nr 1, vol. 25, 2013 - page 4

4 | 
Klinisk Biokemi i Norden · 1 2013
Visst behövs KBN
Ingunn Þorsteinsdóttir
Kristoffer Hellsing, initiativtagare och dåvarande
huvudredaktör ställde följande fråga i ledaren för
premiärnumret av Klinisk Biokemi i Norden (KBN)
1989: ”Behövs verkligen ytterligare en tidskrift?”
Kristoffer själv ansåg behovet finnas - för att etablera
och katalysera kontakter och samarbeten mellan med-
lemmarna inom Nordisk förening för klinisk kemi
(NFKK). Innan tillkomsten av KBN bestod kommu-
nikationen på nordisk nivå i huvudsak av samlingar i
samband med de nordiska kongresserna och genom
arbete med publikationer t.ex. baserade på arbete
inomNFKK. KBN som nordisk medlemstidning skulle
även tillfredsställa informationsbehovet inom klinisk
kemi i Norden. Kristoffer beskrev vidare den första
redaktionskommitténs uppfattningar om vilka typer
av artiklar skulle lämpa sig väl för tidskriften. Bl.a.
nämner han praktisk inriktade artiklar från ”labgolvet”,
utbildningsfrågor, information om vem som har prövat
ut olika metoder och apparater m.m. och ev. kortfattat
om resultat från sådana utprövningar, anmälan av nya
böcker, kongresser och möten, samt idéer och diskus-
sionsinlägg från medlemmarna.
Finns det fortfarande behov för vår tidskrift, KBN i
dagens närmast exploderande flora av tidskrifter? Det
finns bland dessa ett stort antal internationella och
nationella tidskrifter inom klinisk kemi. Största delen
är peer review granskade och publicerar uteslutande
vetenskapliga artiklar.
Har för egen del haft förmånen att verka som med-
lem av redaktionen för KBN de senaste 11 åren. Redak-
tionen har alltid strävat efter att publicera artiklar som
belyser varierande och viktiga verksamhetsområden
inom klinisk kemi. På redaktionsmöterna diskuteras
aktuella ämnen t.ex. nya analyser, nya användings-
områden för analyser, nya tekniker, nya arbetssätt,
utbildning, mm. Dessa möten är vanligen synnerligen
kreativa och leder till ett stort antal idéer om potenti-
ella artiklar för tidskriften. Det diskuteras vem som är
lämpligast att skriva om ett visst ämne. Redaktörerna
kommer från alla de fem nordiska länderna och har
var och en ett omfattande kontaktnät i sitt eget land.
Ofta kontaktar medlemmarna i redaktionskommittén
någon från det egna landet med expertis inom det
aktuella området. Våra läsare har glädjande nog också
varit mycket aktiva att skicka in nya manuskript som
bedöms av redaktionen innan publisering.
Det som kanske skiljer KBN mest från övriga tid-
skrifter inom klinisk kemi är att vi publiserar artiklar
om det praktiska arbetet på labbet. Artiklar som annars
sannolikt inte skulle accepteras för att publication i de
peer review granskade tidsskrifterna. Dessa artiklar
förmedlar dock som regel viktiga erfarenheter och
kunskaper från det dagliga arbetet vid laboratorierna.
Har tagit tillfället i akt att läsa de sista nummren av
KBNmed lite andra ögon än tidigare i syfte att få över-
blick över vilka typer av artiklar som publiceras i KBN.
Ett axplock av innehållet i de sista numren av KBN
nämns nedan. I det senaste numret av tidskriften fanns
bl.a. en liten artikel om bruk av PDA (personal digi-
tal assistant) vid blodprovtagning på Rigshospitalet i
Köbenhavn. Där beskriver Linda Hilsted och Martin
Skygge hur PDA har gjort blodprovtagning på deras
avdelning säkrare och mera spårbar. Denna artikel
ser jag som exempel på beskrivning av en förändring
i rutinerna som har gjort arbetet betydligt säkrare och
effektivare.
Två andra artiklar av almänt intresse för oss som
arbetar dagligen inom rutinverksamheten fanns också
i KBN, nr. 4, 2012. I den ena publicerar medlemmar
av Equalis expertgrupp för endokrinologi om Equalis/
1,2,3 5,6,7,8,9,10,11,12,13,14,...60
Powered by FlippingBook