![]()
4
| 3 | 2009
Klinisk Biokemi i Norden
(Leder fortsætter side 6)
"I always pass on good
advice. It is the only thing to
do with it. It is never of any
use to oneself."
Oscar Wilde
Det är inte lätt att ge goda råd, något som också
Oscar Wilde underströk för över hundra år sedan.
Men kliniska kemisters roll är att ge goda råd och att
rekommendera olika utredningar. Det senaste året
har jag arbetat med ett projekt om njurfunktions-
undersökningar. Det har varit en lärorik resa i det
goda rådets landskap.
Enligt kommunikationsteorin finns det alltid en
avsändare, som skickar iväg ett budskap, till en
mottagare. Denna allra enklaste modell måste sen
kompletteras på olika sätt. Bland det viktigaste är att
skapa tvåvägskommunikation så att avsändaren hela
tiden får återkoppling från mottagaren. Några andra
aspekter jag har lärt mig är betydelsen av mediet,
d.v.s. hur budskapet förmedlades, och, kanske vik-
tigast av allt, att göra klart från början vad man vill
uppnå.
Avsändaren
Detta kan tyckas enkelt. Den vanlige kliniske kemis-
ten uppfattar sig själv som oberoende avsändare och
informatör. Så enkelt är det inte. Alla tillhör en orga-
nisation. Det är både en formell organisation t.ex. ett
visst laboratorium, och mer informella sammanslut-
ningar som t.ex. klinisk kemi. Vi har olika kopplingar
till forskning.
I mitt arbete de senaste åren med njurdiagnostik
var det viktigt att förtydliga vem som var budskapets
avsändare. Här hade jag ett tydligt uppdrag från
Svensk Förening för Klinisk Kemi. Detta gav dels en
tillhörighet och ett avstamp men också ramar och
Om den sköna konsten att ge goda råd
Per Simonsson
mål. Sannolikt gav denna koppling till SFKK och där-
med Svenska Läkaresällskapet en ökad trovärdighet.
Jag var inte bara en ensam forskare eller intellektuell
som torgförde mina egna idéer.
SFKK gav mig i uppdrag att arbetet skulle bedrivas
i en projektgrupp med representanter också från olika
kliniska specialiteter inom Svenska Läkaresällskapet.
Det gav bredd och en diskussionsgrund som var
ovärderlig.
Själv är jag ingen njurexpert utan en allmänbildad
klinisk kemist, Det gav mig möjlighet att se budskapet
från en högre flyghöjd. Det är viktigt vid kommuni-
kation. Krig skall inte lämnas över till generalerna.
På samma sätt kan man säga att information inte
enbart skall skötas av superspecialister. Det vet den
professionella industrin. Den som kommunicerar och
informerar måste vara beredd att kunna ta olika per-
spektiv samtidigt: de olika experternas, likaväl som de
olika målgruppernas.
Mottagaren
Mitt uppdrag som projektledare var att ta fram
konsensus för hur glomerulär filtration på ett bra
sätt kan bestämmas inom klinisk medicin i Sverige.
Målgruppen är en stor del av läkarkåren, men inte
specialister inom t.ex. njurmedicin. Här var det
viktigt att ha medarbetare i projektet som kom från
olika läger. Att skriva rekommendationer utifrån ett
rent kliniskt kemiskt eller nefrologiskt perspektiv
skulle vara farligt. Säkert skulle vissa aspekter bely-
sas exemplariskt, t.ex. kalibrering eller indikatio-
ner för dialys, men viktiga frågor skulle falla bort.
Kommunikatörens fingertoppskänsla för mottagaren
är antagligen den viktigaste aspekten för att få en god
kommunikation till stånd.
Budskapet
Kommunikation handlar om att förenkla. Det gäller
att ha ett, eller kanske två, budskap och göra dem tyd-
liga. Detta tänkesätt är främmande för forskaren för
