![]()
56
| 1 | 2009
Klinisk Biokemi i Norden
Ibland, när tempot minskar på laboratoriet, får man
lite tid över för att reflektera över olika saker. En sak
som jag funderat en del över under den senaste som-
maren är alla våra referensintervall och att en del av
dessa är baserade på ganska ålderstigna data. Våra
metoder förändras ju över tid precis som den övriga
sjukvården.
Samtidigt förändras också samhället. Under de
senaste åren har det varit en hel diskussioner om vår
kost. Det har dykt upp en massa nya begrepp såsom
stenålderskost, GI-diet, Atkin’s diet m.m. och det
märks att många har anammat sina egna varianter på
dessa koster. Jag tycker också att det verkar som att
det är fler äldre och gravida som äter mineral och/
eller vitaminpreparat än tidigare. De här föränd-
rade kostvanorna kommer sannolikt att påverka våra
laboratorieanalyser och de referensintervall som vi
använder. Brist på järn, folat eller kobolamin leder ju
bland annat till anemi och påverkan på MCV. Även
om det kanske inte är så många som har en klar
brist så finns det säkert en hel del individer som har
lätt suboptimala nivåer som skulle vara påverkbara
via mineral eller vitamintillskott. Kosttillskott som
innehåller järn, folat eller kobolamin som används av
stora delar av befolkningen borde då kunna medföra
förändringar i referensintervallet för dessa markörer.
En återkommande nyhet i dagstidningarna är
att den svenska mannen och kvinnan ökar i vikt.
Viktsökningen beror i regel på ökade fettdepåer. Vi
vet att fettväven producerar flera olika hormoner
inklusive inflammatoriska cytokiner som t.ex. IL-6.
Dessa stimulerar i sin tur till CRP syntes och man har
visat att CRP är starkt kopplat till BMI. Det innebär
att CRP bör ha stigit under de senaste decennierna.
Torbjörn Åkerfeldt hade en studie här på kem lab i
Uppsala där man följde bantande personer med upp-
repade CRP mätningar. De individer som minskade i
vikt fick också lägre CRP nivåer. Grovt kan man säga
att gick man ner 3 kg så minskade CRP nivåerna med
ca 30% vilket ju är en betydande förändring.
När man i Japan i en ”proteinstudie” jämförde vär-
Referensintervall - Bäst före 1 december, 2025?
Anders Larsson
den för klinisk kemiska analyser från friska individer
som bodde i olika länder i Asien så fanns det klara
skillnader mellan länderna. Kvinnor som bodde i
Malaysia hade betydligt högre kreatininvärden än vad
japanska kvinnor hade. I Malaysia hade man rekry-
terat personerna från ett jordbruksdistrikt medan de
japanska kvinnorna huvudsakligen arbetade i butiker
i centrala Tokyo. Mitt intrycket var att kreatininvär-
dena var kopplat till hur industrialiserat landet var
vilket i sin tur är kopplat till minskat muskelarbete.
I MDRD formeln för beräkning av GFR har man en
särskild faktor för afroamerikaner. Jag har inte sett
någon förklaring till denna faktor. Man kan ju givet-
vis spekulera i genetiska skillnader, men det skulle ju
också kunna vara så att afroamerikaner i genomsnitt
har mer fysiskt krävande arbeten än vita amerikaner
och därför även större muskelmassa.
Farfar var torpare medan jag sitter framför en
dator. Även om jag aldrig beräknade ”lean body
mass” på farfar så är jag övertygad om att han hade
en större muskelmassa än vad jag har. Det innebär
samtidigt att han säkert hade högre plasmakreatinin
än vad jag har. Referensvärden för kreatinin baserat
på farfars generation är enligt min uppfattning ej
korrekta.
En annan association från de asiatiska protein-
studierna var att det verkade vara högre immunglo-
bulinnivåer i Malaysia än i Tokyo. Det är väl så att
det är ett högre infektionstryck/mer småskador om
du bor på landsbygden i Malaysia än om du arbetar
i butik i Tokyo och alla kunder bär munskydd om
de är förkylda. Även i Sverige har det säkert skett en
förändring av infektionstrycket över tid. En så enkel
sak som ändring av barnkullarnas storlek eller att
barnen går på dagis bör kunna påverka detta. Enligt
infektionsläkarna så har ett litet barn ca tio infektio-
ner per år och de brukar vara duktiga på att dela med
sig av dessa till föräldrar och andra släktingar. Mindre
barnkullar bör därför kunna påverka immunglobulin
nivåerna hos vuxna.
Man läser i nyheterna att prisökningen på kött har
