![]()
34
| 3 | 2004
Klinisk Biokemi i Norden
Resultaten av de nordiska referensintervallspro-
jektet (NORIP) är nu färdiga. Jag var nyligen och
diskuterade med mina kollegor på medicinkliniken
för att få deras reaktioner på de preliminära refe-
rensintervallen. Huvuddelen av referensintervallen
ansågs stämma väl med den kliniska vardagen och
en ökning av övre referensintervallet för ALAT
uppfattades som mycket positivt. Däremot var man
frågande til en sänkning av den övre referensin-
tervallsgränsen för P-Kalcium från 2,60 mmol/L
till 2,50 mmol/L. Något som också orsakade dis-
kussioner var den övre referensgränsen för CK för
yngre män som är betydligt högre än nuvarande.
När vi ser på CK resultaten i de olika länderna är
det främst de finländska resultaten som ger upphov
till höjningen av den övre referensgränsen. Frågan
är varför det ser ut så här. Vi vill ju gärna tro att
om det är skillnader mellan olika länder så är det vi
själva som är ”normala”
Jag ser klara paralleller med när de nordiska
referensintervalls för proteiner togs fram för drygt
10 år sedan. Dessa referensintervall var insamlat
i Danmark och huvuddelen av de som lämnade
prover arbetade på sjukhuslaboratorier. Vid sam-
manställningen så ansåg de svenska laboratorie-
deltagarna att den övre referensgränsen för IgA
var alldeles för hög. IgA stegring är ofta associerat
med alkoholintag, vilket gjorde att man gärna ville
tillskriva detta en ”Tuborg-effekt”. Nu var det ingen
som direkt ville beskylla våra danska kollegor för
att ha ohälsosamma alkoholvanor så man tog istäl-
let snabbt fram ett svenskt material som bestod av
personer från Stockholm. Antalet individer var ca
5% av det danska materialet, men man beslutade
sig ändå för att i Sverige använda sig av ett refer-
ensintervall baserat på detta material. Det hade då
en betydligt lägre övre referensintervallsgräns. Man
har för ett par år sedan i Skåne analyserat IgA i ett
nytt referensintervall. Man fick då betydligt högre
värden än det svenska referensintervallet och man
hamnade nära det danska intervallet. Är det så att
den svenska alkoholkonsumtionen nu liknar den
danska (på grund av att danskarna har varit så
duktiga att exportera Tuborg och Carlsberg över
sundet) och att det har höjt IgA nivåerna i Sverige?
Om detta var sant så fall borde nivåerna var höga
i hela Sverige. En annan möjlig förklaring är det
svenska ”turandet” över Öresund för att handla
alkoholhaltiga drycker i Danmark. Det skulle då
vara en mer lokal effekt. Det finns säkert flera andra
möjliga förklaringar som t.ex. miljöfaktorer kring
Öresund (?) eller att Skåne förr tillhörde Danmark
och det kanske är en kvardröjande effekt från den
danska tiden. På något sätt vill vi gärna skylla på
danskarna. Det gäller inte minst då vi får stryk i
fotboll! Det här var en liten utvikning men tillbaka
till ämnet: varför har finländare så höga CK nivåer?
CK stegring ses ju främst efter statisk träning. Jag
har hört förklaringen att CK stegringen skulle beror
på att man motionerar så mycket mer i Finland
och det ger upphov till CK stegringarna. Det är ju
en möjlig förklaring som vi i Sverige skulle kunna
använda oss när vi förlorar friidrottslandskamper
mot Finland. Vi får ju höra i nyheterna att sven-
skarna nu för tiden motionerar för lite. I Sverige
har vi också lärt oss att norrmän ofta ”går på tur”
och lever ett sunt och sportigt liv. Borde då inte
de också ha höga CK nivåer? En annan förklaring
som jag hört är att de höga CK nivåerna beror på
allt bastubadande i Finland. Värmen skulle göra
att musklerna blev ”kokta” (detta förslag kom från
Norge). Det kan också bero på genetiska skillnader.
Det är ett bra begrepp då det är allmänt och diffust
och därigenom är svårt att motbevisa. Man kan
använda det istället för att säga att jag inte har en
aning om vad det beror på. Skall jag vara riktigt
ärlig så är sanningen att jag inte vet. Jag undrar
därför om det är någon annan som kan förklara
det för mig.
Alla som har arbetat med det nordiska referensin-
tervallsprojektet skall ha en stor eloge för det fina
arbetet. Mitt inlägg skall inte ses som en kritik av
detta arbete.
Anders Larsson
Varför har finländare så höga CK nivåer?
