Klinisk Biokemi i Norden Nr 2, vol. 16, 2004 - page 22

22
| 2 | 2004
Klinisk Biokemi i Norden
ett klart lägre pris. Skillnaden i pris beror sanno-
likt i hög grad på att man använder sig av olika
metoder.
För diagnostik av järnbrist har vi av tradition
använt oss av att bestämma serumjärn (pris 10-
31kr) och transferrin/TIBC (pris 23-56 kr) men av de
aktuella prislistorna framgår att många laboratorier
nu kan erbjuda den mycket känsligare och specifi-
kare analysen Löslig transferrinreceptor (sTfR) (pris
77-135 kr). Den kostar inte mer än ferritinbestäm-
ning (pris 57-125 kr) som vi tidigare rekommen-
derat. Ferritinhalten påverkas ofta av pågående
infektion och alkoholbruk. Mycket talar således för
att användning av sTfR är mest kostnadseffektiv vid
misstanke på järnbrist (6). Här har de laboratorier
som har infört analystekniken all anledning att gå
ut med information om den nya analysen eftersom
den ännu inte är omnämnd i några läroböcker eller
ens i Läkartidningen.
Ett annat uppenbart exempel är att joniserat kal-
cium (Ca++) (pris 23-92 kr) även med hänsyn till
den lite högre kostnaden bör ersätta uträkning av
”albuminkorrigerad kalk” (pris 23-37 kr) som visats
vara otillförlitlig (6).
Hur göra prisjämförelser?
Priset för akuta analyser är givetvis högre än för
rutinanalyser. En gammal tumregel för prissättning
var att priset sattes till det dubbla. Av aktuella pris-
listor framgår att ett laboratorium inte gör påslag
för akutanalyser medan ett annat laboratorium
debiterar tio gånger mer för akutanalyser än för
motsvarande analys i rutinbruk. I vissa fall är pri-
serna även högre på icke-kontorstid. Laboratorierna
ska balansera priserna så att de täcker kostna-
derna men det vore olyckligt om beställarna avstod
från nödvändiga analyser av ekonomiska skäl.
Prisjämförelser blir extra svåra beroende på att
man har lägre taxor för det egna sjukhuset och
högre om provet kommer från ett annat lands-
ting. Provtagningskostnader tillkommer oftast och
varierar också kraftigt. Vissa laboratorier debiterar
dessutom en avgift för remissen.
Vi vill därför starta en diskussion om vad som
ligger bakom de stora skillnaderna i pris och hur
mycket priserna påverkar analysstrategier och infö-
rande av nya undersökningsmetoder.
Dagens situation kan enklast illustreras så här:
En dag kom en man in till en bonde och frågade:
Vad kostar kvigan? Han fick då svaret: Det beror på
om du har kört över den eller om du kommer från
taxeringsmyndigheten.
Referenser
1. http://www.equalis.se/
2. Hellsing K, Bergqvist Y, Edman-Falkensson
M, Eggertsen R, Falck G, Hovelius B, Lind L,
Tryding N. Samarbete för kvalitetsutveckling
i primärvård: Nya laboratorieråd blir Seqlas
förlängda arm. Läkartidningen 1996;93:547-9
3. Spri. Klinisk kemi i primärvården. Studier
av praxis. Kostnadseffektiv klinisk kemi och
program för fortbildning. Stockholm: Spri
förlag, 1996. (Spri rapport 422).
4. Spri. Att påverka praxis. Klinisk kemi i pri-
märvården. Stockholm: Spri förlag, 1998.
(Spri rapport 461).
5. Spri. Laborera lagom i den slutna vården.
Försök att optimera användningen av klinisk
kemi. Stockholm: Spri förlag, 1999. (Spri rap-
port 495).
6. http://www.svls.se/sektioner/sfkk/nyckel/
7. Blom S, Larsson A, Wernroth M-L, Hultén G,
Tryding N. Laboratorieanalyser i primärvården:
Fortbildning ökade kvaliteten och minskade
kostnaderna. Läkartidningen 1999;96:358-62.
8. Larsson A, Palmér M, Hultén G, Tryding N.
Stora variationer i sjukhusens användning av
laboratorieanalyser. Information och utbildning
för ökad kostnadseffektivitet. Läkartidningen
2000;97:4300-10.
1...,12,13,14,15,16,17,18,19,20,21 23,24,25,26,27,28,29,30,31,32,...36
Powered by FlippingBook