ling til forslagene, der skal danne grundlag for
den videre kvalitetsstrategi.
Det ville ikk:e blive så dyrt,med udgangspunkt i
de nordiske kontroiorganisationer og projekter. På
den anden side er det rimeligt at NFKK skaffer
det !l!konomiske grundlag. Selvom vi ikk:e kan få
NORDKEM igen, så b!l!r NFKK kunne skaffe
midler med henvisning til den strerkt reducerede
Laborera rätt och lagom
nordiske frelles-videnskabelige aktivitet efter
NORDKEM's
d!~!d.
Vi 0nsker hverken anarki eller diktatur -men et
demokrati, hvor vi alle er med til at definere,
skabe og kontroHere kvaliteten - og hvor NFKK
samler og formulerer kvalitetsbegrebet og koordi–
nerer de n0dvendige praktiske aktiviteter i en
kvalitetsstrategi..
Anders Larsson,Avdelningen för klinisk kemi och farmakologi, UAS, 751 85 Uppsala
(
)
Det är stora skillnader mellan olika doktorer i hur
man utnyttjar kliniskt kemiska undersökningar.
Detta kan inte bara förklaras av skillnader i
patientunderlag, utan beror huvudsakligen på att
man har olika vanor i hur man beställer labora–
torieanalyser.
Under de senaste åren har det bedrivits flera
projekt med målsättning att optimera använd–
ningen av laboratorieanalyser i primärvården.
Rekommendationerna har bland annat varit att
minska användningen av "breda" leverpaket sam–
tidigt som vi bör öka användningen av Ca, TSH
och glukos. Resultaten av dessa projekt har varit
mycket positiva och har redovisats i bland annat
Scandinavian Journal ofFrimaryHealth Care och
SPRI rapportema 461 och 476.
Vi har även studerat beställningsrutinerna för
olika laboratorieanalyser vid några större svenska
sjukhus. Jämförelsen har gjorts i form av kvoter
för att bl. a. minska effekterna av skillnader i stor–
lekmellan olika laboratorier. Som förväntat är det
även inom sluten vården stora skillnader i
användningen av laboratorieanalyser. Resultaten
av studien har presenterats i SPRI rapport 495 och
i Clinical Chemistry and LaboratoryMedicine.
Med tanke på den snabba utvecklingen inom
laboratoriediagnostiken och de begränsade resur–
serna inom sjukvården är det viktigt att vi ser över
användningen av "äldre" laboratorieanalyser.
ASAT ochALAT var "state of the art" på 60-talet
när vi inte hade några bättre hjärtmarkörer men
KliniskKjemi
i
Norden 4, 2000
nu när det finns moderna hjärtmarkörer som
troponiner och CK-MB borde det gå att drastiskt
minskaASAT analyserna.
För dem som är intresserade av att se vilka
analyser som vi försökte påverka finns rekom–
mendatioma i form av nyckeltal på SFKK:s hem–
sida:
/
Referenser:
Hulten, G., Tryding, N. och Paulson, E. Att
påverka praxis. Klinisk kemi i primärvården
SPRI report 461, 1998, Spris Förlag, Stockholm.
Hulten, G., Tryding, N. and Paulson, E.
Towards optimal use of clinical chemistry in pri–
mary care. Swedish Experiences. 1999, SPRI
report 476, Spris Förlag, Stockholm.
Larsson,
A.,
Palmer, M, HultenG. andTryding,
N. (2000) Large differences in clinicallaboratory
testing habits between hospitals in Sweden. Clini–
cal Chemistry and Laboratory Medicine, 38(5),
383-389.
Larsson,
A. ,
Palmer, M, HultenG. ochTryding,
N. Laborera lagom i den slutna vården. Försök att
optimera användningen av klinisk kemi. 1999,
SPRI rapport 495, Spris Förlag, Stockholm.
Larsson,
A.,
Blom, S., Wernroth, M-L, Hulten
G. andTryding,N. (1999) Effects of an education
program to change clinical laboratory testing
habits in primary care. Scandinavian Journal of
FrimaryHealth Care, 17,238-243.
9
