också problem av strukturell och strategisk natur.
Förhoppningsvis skall Baltländerna inte behöva gå
igenom all demisstag som kantar vår utveckling.
Den förra kongressen i Vilnius hölls 1994 och då
i det vackra universitetets gamla aula. En liten
utställning var då ordnad i korridorerna och på det
utrymme som var kvar hängde några posters, ofta
handritade eller skrivna med vanlig skivmaskin.
Det var i alla fall ett stort steg från den första kon–
gressen, som ordnades iTartumitt i smällkalla vin–
tern 1992, när just ingenting fanns eller kunde
erbjudas. Förvandlingen av de baltiska kongres–
serna till kongresser i internationell skalabörjadepå
allvarmed kongressen 1996 i Jurmala utanförRiga
och fortsatte 1998 i Tartu för att fulländas i Vilnius
år 2000. Denna gång höll kongressen till i det stora
kulturpalatset på gångavstånd strax NO om cen–
trum. Drygt 700 deltagare var registrerade och en
fullständigt adekvat utställning var ordnadmed alla
de ledande internationella namnen representerade.
Det innebär ju också ett belägg för att det går att
göra affårer i området.
Så programmet. Naturligtvis lockar affischnam–
nen och det fanns flera 'high-brows' som företag
sponsrat på en dyr snabbresa för att läsa upp något
KliniskKjemi i Norden 3, 2000
- ch
vancerat Det intressanta är att försöka
SI::
en ild ad som pågår i regionen, vilka
·~or
om släpps fram eller tar sig fram.
sterutsrällningen, lyssna på föredragen, slå
sig i slangmed kollegor ochdelta i de sociala arran–
gemangen.
~len
det kräver en del personligt enga–
gemang och intresse. Ännu är språkbarriären ett
problem men allteftersom den yngre generationen
tar
över blir kommunikationen bättre, lättare och
djupare. Det naturliga umgängesspråket balter
emellan är engelska.
Kongressen presenterades i ett tjusigt och påkos–
tat programhäftemedbådeprogram, innehållsrubri–
ker, sammanfattningar och index. Vid sidan av de
seniora - inbjudna eller inte - var det inte såmånga
lokala förmågor som fick göramuntliga presentati–
oner. Det är uppenbart att man ser kongressen som
framför allt en utbildningsinsats men också en
'show-case'.Genom de kontakter och de diskussio–
ner som vi kunde etablera respektive föra tycker vi
dock att baltema sätter sitt ljus under skäppan, lokal
och regional expertis finns tillgänglig. Nu blev det
egentligen bara två seminarier som inriktade sig på
att fördela gracerna mellan BALM:s medlemslän–
der, det ena strategiskt inriktat på patientnära tekni–
ker, det andra på laboratorieorganisation och led–
ning. Vi diskuterade detta med några av arrangö–
rerna sommenade att vadman söker är en rekonfrr–
mering av den egna kunskapen och då vill man i
första hand höra utländska presentationer, även om
innehållet är väl känt.
Parallellt ordnades två sessioner som handlade
om olika aspekter på molekylärmedicin med sär–
skild inriktning på genetiska problem. Karaktäris–
tiskt var en av de två inledande föredragen enutom–
ordentlig genomgång av hela baltregionens befolk–
ningsgenetik, ett arbete som presenterades av pro–
fessor Kucinskas som talesman för en stor grupp
genetiker i länderna runt Östersjön. Profesor Gra–
bauskas från Kaunas redogjorde för hälsoproblem
och epidemiologi i Litauenochutvecklade tankarna
kring landets sjuk- och hälsovårdsstrategi.
Mer än hundra posters presenterades, sannolikt
blev alla inlämnade också accepterade. Bland post–
erna fanns epidemiologiska och kliniska studier,
metodutvecklingar, undervisningsprogram, bio–
kemi och naturligtvis mycket molekylärbiologi.
Man kommer inte ifrån att också jämförelser mel–
lanmetoder ochbeskrivningar av instrument i olika
tappningar presenteras och det visar på ett intresse
23
