den kliniska kemin kommersialiseras av privata
laboratorier somMedilab, Calab, Medanalys och
Bure är det aspekten .!:rov InS.var
W
(PISU) som
är vinstdrivande ochdärförkommersialiseras. Kli–
nisk kemi i sin helhet är kunskapsintensiv medan
PISUkräver föga kunskapmen är lätt att fakturera
och budgetera. .Eorskning Qch .!ltvecklingsarbete
(FoU) är svårare att fakturera/budgetera och ham–
nar därför utanför i ett serviceföretag. PISU är en
affärside' som gynnas både av den teknologiska
utvecklingen och landstingens ekonomiska situa–
tion. Utvecklingen mot PISU är f.n. oundviklig
men möjliggör att resurser ägnas åt mer krävande
uppgifter. Om ingen i Sverige kan komma på någ–
ra sådanauppgifterkommer emellertidden svens–
ka kliniska kemin att reduceras till det somApo–
teksbolaget är idag, en organisation som tillhan–
dahåller produkten och tar betalt.
Branschens gemensamma strategi
När PISU kommersialiseras måste de klinisk ke–
miska laboratorierna motivera sin existens med
FoU. Engemensamutveckling av nya tillämpning–
ar, analyter och mätmetoder inom laboratorieroch
diagnostikaföretag skulle kunna ge branschen den
andliga inspiration och ekonomiska kraft somden
f.n. saknar. En internationellt konkurrenskraftig
ansträngning kräver nationell samordning vilket
skulle kunna ske i SFKKs (Svensk Förening för
Klinisk Kemi) regi och skulle ge denna bransch–
organisation en fullvärdig uppgift. Finansiering–
en av sådana nationella projektgrupper, samman–
satta av kliniskakemister, universitetsforskare och
ambitiösa diagnostikaföretag (ex.v. Pharmacia,
Wieslab ochOrionDiagnostica), skulle kunna ske
viade nybildade fonderna för strategisk forskning.
Samarbete med andra europeiska länder skulle
kunna finansierasmedEU-medel ochprivata forsk–
ninganslag. Därmed skulle den krympande lands–
tingsramen, vilken rymmer allt mindre FoU, kun–
na sprängas.
Därför borde SFKK inventera nyskapandet på
ett systematiskt sätt. De klinisk kemiska laborato–
rierna borde lista pågående utveckling av nyamo–
lekyler och nyamätmetoder och ange huruvidadet
förekommer något egentligt nytänkande avbiome–
dicinsk eller teknisk art. Dessutom bör anges hur
stor avsättning den nyametodenkan tänkas fåmed
hänsyn till patientunderlaget En sådan katalog
Klinisk Kemi
i
Norden
2,
1997
skullekunnage en fingervisning om framtiden för
klinisk kemi och dessutom utgöra underlag för
forskningssamarbete utifrån gemensamma skär–
ningspunkter inom diagnostiken. Existensberätti–
gandet för enskilda laboratorier kommer framö–
ver att bero av vilka verksamhetsområden utanför
PISU somman kan visa på.
Branschens gemensammamål
Nya analyser kan indelas i "nya molekyler" och
"nyamätmetoder" och skapas i skärningspunkten
mellandetdiagnostiskabehovet ochvårt egetkun–
nande.
Nyamolekyler att mäta utgör ett av denmedi–
cinska specialitetens traditionella forskningsom–
råden och kommermera sällan ifrån diagnostika–
industrin. Molekyläraegenskaper, biologisk funk–
tion och samband med sjukdom utgör stora
utmaningar somkräver en samlad ansträngning av
flera laboratorier och sjukhus för att lösas på rim–
lig tid. Förutsättningarna för en sådan gemensam
ansats saknas emellertid. Det finns f.n. ingen ge–
mensam uppfattning om vilka diagnostiska behov
somklinikerna upplever sommest angelägna. Det
finns inte heller någon samlad tillgänglig informa–
tion om vad vi kliniska kemister har för special–
kunnande. Enskilda forskargrupper med liknande
profil upplever varandra snarast somkonkurrenter
om samma anslag. Dessa svåra hinder måste un–
danröjas så att vi gemensamt kan motivera vår
existens. SFKK bör vidare inventera det
diagnostiska behovet ur kliniskt kemiskt perspek–
tivochkartläggavårt individuella specialkunnande,
helst hos alla i branschen. Den sammanlagda in–
formationen om behov och kunnande kan sedan
bildautgångspunkt för gemensammautvecklings–
projekt som skulle ha en helt annan utväxling än
det lokala FoU-arbetet har i dagsläget.
Nyamätmetoder. Ommätmetoderkan beskri–
vas som
format
(t.ex. lösning),
selektivitet
(t.ex.
enzymatiskt substrat) och
detektion
(t.ex.
absorbans) så kan den nutida metodologiska ut–
vecklingen inom klinisk kemi sammanfattas som
följer:
l.
Gränsytekemi. Membranteknologi och selek–
tiva elektroder ersätter lösningen provröret.
Pharmacias utveckling av biosensomBioCore ut–
gör ett nationellt teknologiskt försprång på denna
front, som vi hittills har underlåtit att utnyttja.Ut-
45
