Skall ett anslagsfinansierat NORDKBM bli
ett uppdragsfinansierat NORDLAB?
Redan för flera år sedan kom signaler från Norge
som ifrågasatte om inte NORDKEM:s intresseom–
råde borde vidgas från klinisk kemi tilllaboratorie–
medicin. Nu föreligger tveksamhet i Sverige från
sjukvårdsmyndigheternas och sjukvårdsägarnas
sida om vi inte också bör vidga perspektivet från
Norden mot Europa och om vi inte bör undersöka
möjligheten att finna andra vägar för finansiering.
styrelseordföranden i NORDKEM Thorsten Thor
har arbetat hårt för att i första hand förmå bidrags–
givarna i Sverige att fortsatta att stödja ett anslags–
finansierat NORDLAB och i andra hand för att
finna en organisationsform som bidragsgivarna
kan acceptera. Målet måste också i fortsättningen
vara att få en rationell användning av sjukvårdens
laboratorier med orientering mot beställarnas öns–
kemål. Den svenska hälsovårdsövervakande myn–
digheten, Socialstyrelsen, avser att ta kontakt med
motsvarande myndigheter i de övriga Nordiska
länderna för att diskutera frågan. Man kan möjli–
gen tänka sig anslag under ett övergångsår- 1995
- för att
då
organisera upp verksamheten.
Vi, professionens representanter i NORDKEM:s
styrelse, har skrivit detta inlägg i "Klinisk Kemi i
Norden", eftersom vi tycker att det
är
angeläget att
frågan blir diskuterad bland kollegerna.
Bland tänkbara uppgifter för NORDLAB kan
KW.isk
umi i
Nortkn l, 1994
nämnas: a) Nordisk samordning av extern kvalitets–
säkring b) Nordisk samordning av förslag till CEN
och av remissbehandling av standarder och 'guide–
lines' frånCEN c) Nordiskochlaboratoriemedicinsk
samordning av terminologi, kvalitetssäkring och
resultattolkning d) Utarbetande av kvalitetshand–
böcker e) På uppdrag och efter fastställt schema
genomföra provning av utrustning och reagens
t)
utreda behovet av kunskaps- och databaser och
stimulera till produktion av sådana g) Informations–
spridning (produktlista, laboratoriestatistik på
Nordisk basis, tidning).
Bland olika tänkbara organisations- och finan–
sieringsformer
är
en stiftelse en möjlighet. Stiftel–
sen debiterar beställarna för utredningsarbetet och
garanterar arbetets kvalitet, men kan lägga ut det på
lämpliga föreningar, laboratorier eller enskilciaper–
soner. Om detta skall fungera krävs en initiativrik
daglig ledare med nära anknytning till en aktiv
laboratoriemedicinsk miljö.
Oavsett vilken form NORDKEM i framtiden
kommer att få anser vi att det
är
viktigt, att det finns
en styrelse som säkerställer en bred representation
från deltagande länder, deltagande laboratorie–
medicinska specialiteter och de två intresseom–
rådena (det professionella och det administrativa).
T Veigar Gudmundsson, Ebba N
ex~,
Raimo Tenhunen, Carl-Henric
de
Verdier
7
