!Fallbeskrivningar: redaktionell kommentar
Detta är det fjärde häftet av Klinisk kemi i Nor–
den som innehåller falldiskussioner avsedda att
belysa den kliniska kemiens stora betydelse för
att man skall kunna upprätthålla en god sjuk–
vård. Det har rört sig om aktuella fall. Jag kan
komplettera beskrivningen av det första fallet,
den medelålders kvinnan med järnbristanemi.
Fynden av såväl atrofisk gastrit som primär hy–
potyreos talade för en multiglandulär auto–
immun sjukdom, men analys av antikroppar
mot tyreoperoxidas var då ännu ej utförd. Det
visade sig att patienten de facto hade mycket
hög serumkoncentration av dessa antikroppar,
således ett stöd för diagnosen autoimmun
sjukdom.
Karsten Rasmussen och Jan M,;,ller vid Skje–
by Sygehus i Århus har skrivit till oss om dia–
gnostiken av kabalaminbrist. Vi tackar för detta
klargörande inlägg!
Det andra fallet var en kvinna med "oförklar–
liga" insulinkänningar, som visade sig ha hypo–
fysinsufficiens. Kollegan Lars Mörkrid vid Di–
kemark sykehus föreslog i ett telefonsamtal att
vi skulle utreda möjligheten av hemokromatos
som patogenisk faktor. I detta fall kunde emel–
lertid denna diagnos göras mindre sannolik.
Däremot finns det all anledning att återkomma
med en diskussion om denna kanske vår vanli–
gaste ärftliga ämnesomsättningssjukdom utan–
för "folksjukdomarna" (se även en av fallbe–
skrivningarna i detta häfte!).
Kanske tänkte sig någon under sina medicins–
ka studier att skelettet var en fast konstruktion,
med oföränderlig uppbyggnad när väl tillväxten
avstannat, och som framgångsrikt och varaktigt
kunde repareras genom såg, hammare och spik
om brott uppstod. Vi vet nu att skelettet är en
dynamisk struktur (som så många andra i krop–
pen) och att benskörhet är ett problem av allt–
mer tilltagande humanitär och samhällsekono–
misk betydelse. Vi har kompletterat fallbeskriv–
ningen i föregående häfte och några fallbe–
skrivningar i detta häfte med en sammanställ–
ning av synpunkter kring utredningarna av
benskörhet.
Göran Lindstedt
Hvorfor opfinde hjulet igen hver gang?
Remissbibliotek
NFKK's arbejdsgruppe om informationsmate–
riale har samlet remisser/rekvisitionssedler fra
49 laboratorier i hele Skandinavien.
Skal du igang med at revidere dit laboratori–
ums remisser/rekvisitionssedler eller overgå til
optisk lresning, kan du slippe for meget arbejde
og måske undgå de vrerste katatrofer ved at rek–
virere bibliotekets materiale.
Du får et sret fotokapier og en liste over kon–
taktpersoner. Så kan du vrelge de sedler ud, hvor
du gerne vii se originalerne og bede kontaktper-
4
sonen om at sende dig nogle stykker.
Gruppens venlige sekretrer Bente Voss, Kli–
nisk kemisk afdeling, Odense Sygehus OK 5000
Odense C, tlf. +45 66 11 3333/2838, fax.
+ 45 66132854 sender dig gerne et sret kopier og
en liste over kontaktpersoner.
Eneste betingelse er, at du lover at sende hen–
de nogle eksemplarer af din nye remiss/rekvisi–
tionsseddel, når den er frerdig. For
den
må jo
vrere Skandinaviens bedste.
Palle Wang
Klinisk kemi i Norden 2, 1992
