Klinisk Biokemi i Norden Nr 1, vol. 2, 1990 - page 11

Klinisk kemi i U
pp
sala
CARL-HENRIC DE VERDIER
Avdelningen för Klinisk kemi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Kort historik
Uni versitetet i Uppsala är med liten marginal
det äldsta i Norden. Det ligger därför nära till
hands att också söka finna stolta historiska
traditioner från Uppsala för ämnet klinisk
kemi. En kulturskatt finn s i de uppländska
kyrkornas väggmålningar och far man till den
närbelägna Härkeberga kyrka så finner man
en bild (Fig. l) som på senare hälften av 1400-
talet målades av Albertus Pictor och hans ele–
ver. Tolkningen av vad bilden skall föreställa
har växlat, men enligt den senaste versionen
skall bilden illustrera den medeltida medici–
nen eller snarare den medeltida kliniska ke–
min i Uppland eftersom det är urin som den
kloke läkaren (
=
räven) beskådar.
Andra ))high lights)) i den lokala kliniska
Fig. l . Målning f rån Härkeberga medeltidskyrka
i
Uppland som visar en klok läkare (
=
räven) utföran–
de en urinundersökning.
Klinisk Kemi
i
Norden l , 1990
1*- 9050 19
kemins historia är Carl Wilhelm Scheeles be–
skrivning av urinsyra i ))blåse-stenen)), den
första kemiska karakteriseringen av denna
substans (Kong!. Vet. Acad. Handlingar för år
1776). Om man går mycket längre fram i tiden
kan man påpeka att proteinforskningen kring
The Svedberg och Arne Tiselius kommit att
påverka den kliniska kemin i Uppsala efter–
som det var mycket deras resultat som lockade
min företrädare Anders Grönwall till Upp–
sala. Efter att ha varit laborator i 12 år blev
han den förste professorn i klinisk kemi vid
universitetet år 1956. Med honom inleddes
inte enbart proteinforskningen vid institutio–
nen utan även en fruktbärande forskning runt
den så pluripotenta glukos-polysackariden
dextran.
Den kliniska kemins dilemma
Uni versitetsinstitutioner i klinisk kemi är som
regel - åtminstone i Norden - kopplade till
stora kliniskt kemiska sjukhuslaboratorier.
Dagens forskning kräver för att nå djupet -
där de stora sanningarna ligger förborgade -
massiva insatser i stora forskargrupper. De
stora sjukhuslaboratorierna kräver ett omfat–
tande kunnande inom stora områden av bio–
medicinen - både molekylär struktur och bio–
dynamiska flöden. Vidare analyti skt kunnan–
de ,' intuition för vart den tekniska utveckling–
en är på väg och slutligen en företagsadminist–
rativ talang som är tillräckligt god för att dri va
en verksamhet med en budget av 30- 100
MSEK (Uppsala 46 MSEK). Man kan säga att
9
1...,2,3,4,5,6,7,8,9,10 12,13,14,15,16,17,18,19,20,21,...36
Powered by FlippingBook